Fredagen den 16 mars 2012 installeras sex nya professorer vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Deras forskning handlar om allt från språkstörningar hos barn, genterapi, nervcellsdöd vid sjukdomar som Parkinsons sjukdom, det ofödda barnets blodcirkulation till tidig diagnos av livshotande infektioner.
Läs mer om deras forskning:
Related posts:
De resistenta bakterier som människor tar med sig hem från resor runt om i världen, sprids sedan ut i samhället. Extra utsatta för smittorisk är de som vistas på vårdhem och sjukhus och redan är försvagade av sjukdom eller ålder. Många får också antibiotika som kan leda till att resistenta bakterier lättare får fäste.
Johan Tham. Foto: Roger Lundholm
– Jag är övertygad om att dödsfallen och kostnaderna för sjukvården kommer att öka i takt med att spridningen av de resistenta bakterierna ökar, säger Johan Tham som är forskare och infektionsläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
– Just nu har vi en 98-procentig beläggningssituation här på sjukhuset, säger Johan Tham. I en optimal situation ligger man kanske på 80–85 procent beläggning för att man ska kunna välja var man ska lägga sina patienter. Nu är det så fullt hela tiden att patienterna hamnar i någon sorts ”patienttombola” och skickas runt. Det känns inte människovärdigt och ökar risken för spridning av bland annat resistenta bakterier.
– I en fas där vi ser hur de resistenta tarmbakterierna ökar kolossalt mycket behöver vi våra isoleringsrum och det verkar inte riktigt finnas någon förståelse för det hos våra beslutsfattare.
De resistenta tarmbakterierna blir allt vanligare ute i samhället. Johan Tham berättar om att de till exempel har hittat vårdboenden i Skåne där nästan alla boende hade ESBL i sin avföring. Brister i hygienrutinerna kan göra att det blir spridning mellan de boende.
– Trots en stressig arbetssituation måste vårdpersonalen se till att smitta inte sprids. Och det gäller inte bara för de personer som man redan vet är bärare av resistenta bakterier, utan alla. Eftersom alla smittade inte får symtom av det – men ändå kan sprida bakterierna vidare – så måste man tänka som om varje person potentiellt är en bärare av resistenta bakterier.
Det är heller inte lätt att i ett tidigt skede veta om någon har drabbats av en allvarlig infektion som är svår att behandla.
– Att kunna skilja en influensa från en svår blodförgiftning kan inledningsvis vara mycket svårt, säger Johan Tham. Likaså att skilja en vanlig lunginflammation från en blodförgiftning.
Idag tar det två dagar att ta reda på vilka bakterier som orsakat infektionen och om de bär på resistens mot antibiotika. Den tiden kan vara skillnaden mellan liv och död för någon med en allvarlig infektion.
Infektionskliniken på SUS i Malmö. Foto: Roger Lundholm
– Om antibiotika som vi sätter in när patienten kommer in till oss här på infektionskliniken inte visar sig ha effekt på grund av resistens, måste vi ta till bredare antibiotika. Snart är de resistenta bakterierna så vanliga att vi inte kan vänta två dagar på svaret från labbet. Då kan vi behöva ta till bredare antibiotika på en gång och ökar på så sätt risken för resistens ännu mer.
Många av de antibiotika som används idag är verkningslösa mot en infektion med resistenta bakterier. Ett fåtal mycket dyra antibiotika som är verksamma mot fler typer av bakterier kan fungera i en del fall. I andra fall har vården tvingats återgå till äldre former av antibiotika som egentligen tagits ur bruk på grund av sina biverkningar. Det blir allt svårare att hitta antibiotika som fungerar mot de resistenta bakterierna.
Foto: Colourbox
Bilden man får är att läget är mycket allvarligt, men Johan Tham vill ändå betona att vi i Sverige fortfarande har chansen att begränsa smittspridningen. Samtidigt tror han att vi inte längre kan sätta vårt hopp till att det hela tiden kommer fram nya antibiotika som kan användas när de gamla blivit verkningslösa på grund av de resistenta bakterierna.
– Jag tror man måste lära sig leva med det, säger Johan Tham. Bakterier som utsätts för ett antibiotikatryck kommer alltid att överleva på ett eller annat sätt. Det viktigaste är att se till att hygienen hålls inom vården och att människor har tillgång till rent vatten och fungerande toalettsystem. Och i många av de länder där resistenta tarmbakterier är vanliga upphettas också alltid mycket av det man äter.
Text: NINA HULT
Related posts:
Dike från Dhakas slum i Bangladesh. Foto: Jacob Hasle Nielsen, Sustainable sanitation's fotostream, Flickr
Våren 2012 klassades den svåraste formen av de resistenta tarmbakterierna ESBL, den så kallade ESBL-carba, som så bekymmersam för den svenska sjukvården att den nu har blivit anmälningspliktig till landstingets smittskyddsläkare och Smittskyddsinstitutet. Vården är också skyldig att spåra smittan för att förhindra att fler smittas.
Än så länge är bakterierna mycket ovanliga i Sverige, men man kan bli smittad utomlands till exempel om man vårdats på sjukhus i länder där bakterien är vanligare.
För att hindra spridningen av resistenta bakterier pekar infektionsläkaren Johan Tham vid Skånes universitetssjukhus på framför allt tre saker: att minska användningen av antibiotika, att vara uppmärksam på att man kan ha smittats vid en utlandsresa – även om man inte har några symtom – och att man på vårdhem och sjukhus är oerhört noggrann med hygienrutinerna.
ESBL-carba är tarmbakterier som tillverkar ämnen som gör de flesta antibiotika verkningslösa. Den orsakar allt fler dödsfall internationellt.
Text: NINA HULT
Källa: Socialstyrelsen och Läkartidningen nr 11/2012
Related posts:
Johan Tham med sina kollegor Nathalie Nilsson och Desiree Lindberg. Foto: Roger Lundholm
I många delar av världen är problemet med resistenta tarmbakterier gigantiskt, framför allt i Indien, Afrika och Mellanöstern. Nu ökar de även kraftigt i Sverige. Vi får vara beredda på fler dödsfall i framtiden och måste lära oss hantera smittorisken bättre, menar infektionsläkaren Johan Tham.
– Vi har ropat ”vargen kommer, vargen kommer” så många gånger, men tyvärr tror jag att vi är där nu.
Johan Tham är infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Han forskar om spridningen av resistenta tarmbakterier i samhället.
Resistenta bakterier är bakterier som på olika sätt blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Därför blir sådana infektioner mycket svårbehandlade.
Utvecklingen av nya antibiotika går inte snabbt nog för att hinna med. Bara genom att minska antibiotikaanvändningen och vara noga med hygienen kan man hålla bakterierna i schack.
– Alla som bär på de resistenta bakterierna får inte symtom av det, men i samband med en antibiotikakur får de resistenta tarmbakterierna en fördel och kan växa till, säger Johan Tham. Det kan snabbt ge en allvarlig infektion som obehandlad kan leda till blodförgiftning.
Plasmider är små, cirkulära DNA-molekyler, och är ett sätt för bakterierna att kunna överföra gener mellan varandra. (Illustration: Spaully, Wikimedia Commons)
De resistenta bakterier som ökar mest i vårt land just nu är de tarmbakterier – framför allt E.coli och Klebsiella – som kan tillverka ämnen som bryter ner de flesta former av antibiotika.
Dessa ämnen kallas ESBL (Extended Spectrum Betalactamase). Förmågan att bilda ESBL sprids mycket lätt mellan tarmbakterierna i form av så kallade plasmider, se bilden nedan.
Smittan förs sedan vidare via vår avföring, till exempel om man slarvar med handhygienen. De senaste åren har antalet ESBL-fall ökat med 25 procent per år i vårt land.
Dike från Dhakas slum i Bangladesh. Foto: Jacob Hasle Nielsen, Sustainable sanitation's fotostream, Flickr
För några år sedan fick vi också vårt första fall av den allra värsta sorten – ESBL-carba – tarmbakterier som är resistenta mot alla nu kända former av antibiotika. Fortfarande är det en mycket ovanlig smitta i vårt land, men i Indien, där bakterien först hittades, är den nu så vanlig att man hittar den i både avlopps- och dricksvattnet.
– Indien och Afrika är exempel på områden som har stora problem med maginfektioner, säger Johan Tham. Diarréer och blodförgiftning som orsakats av bakterier är en vanlig dödsorsak i utvecklingsländerna. Tidigare har man gett antibiotika för att rädda liv, men nu är antibiotikaresistensen enorm.
Johan Tham betonar att problemen med antibiotikaresistens inte kommer att kunna lösas förrän man har löst frågan om hur man hanterar avloppsvatten och dricksvatten i dessa länder.
– I vårt land har vi däremot fortfarande möjligheten att begränsa smittspridningen genom att vi minskar på användningen av antibiotika, att vi tänker på att man kan ha smittats vid en utlandsresa och att vi är oerhört noggranna med hygienrutinerna på vårdhem och sjukhus. Trots det tror jag att vi tyvärr får vara beredda på att dödligheten kommer att öka även här på grund av de resistenta bakterierna.
I en tidigare studie kunde Johan Tham och hans medarbetare se att många av de utlandsresenärer som fått diarréer under sin resa också var bärare av resistenta bakterier när de kom hem.
– När vi undersökte patienter som blivit magsjuka under sin utlandsresa visade det sig att så många som 80 procent av dem som hade varit i Indien, 50 procent av dem som varit i Mellanöstern eller Afrika och 25 procent av Thailandsresenärerna bar på resistenta bakterier. Forskarna har också gjort en uppföljande studie för att se hur länge de som fått ESBL i samband med sin resa var bärare av de resistenta bakterierna – och alltså teoretiskt skulle kunna smitta andra med dem.
– Vid vår uppföljning av dessa patienter kunde vi se att andelen ESBL-bärare minskade med tiden. Efter tre år var bara en av tio bärare av ESBL.
Det verkar alltså som om vi blir av med de resistenta bakterierna efter några år, men Johan Tham menar att man samtidigt inte kan vara helt säker på det.
– Det skulle mycket väl kunna vara så att det finns en population av bakterier kvar i kroppen som kan provoceras fram om man får antibiotika på nytt.
Text: NINA HULT
Related posts:
Blåbär och nyttiga bakterier är ett riktigt dundermedel för tarmen. Det menar forskaren Åsa Håkansson.
Hon har funnit att just denna kombination kunnat bromsa inflammation och skydda tarmens slemhinna mot sjukliga förändringar.
Blåbär är kända för att innehålla många nyttiga ämnen som fibrer, vitaminer och mineraler. Men bärens skal innehåller också polyfenoler – en sorts ämne som ofta förekommer i grönsaker och frukt, inte minst i mörka bär som röda druvor, björnbär, svarta vinbär och blåbär.
Foto: Colourbox
Fenolerna har inte bara en antioxidativ effekt utan är också antimikrobiella, dvs. har förmågan att döda bakterier. Därför kan de minska risken för inflammation i tarmen.
– Risken är dock att fenolerna även minskar koncentrationen av de ”goda” bakterierna i tarmen. Därför ville vi kombinera blåbär med nyttiga bakterier, förklarar Åsa Håkansson vid Lunds universitets avdelning för kirurgi i Malmö.
Hon har gjort sina studier i samarbete med flera av de universitetsforskare som studerar vad som är nyttigt för tarmen. En studie har gällt patienter med ändtarmscancer som opererats och bestrålats för sin sjukdom. Strålningen kan dock skada även den friska slemhinnan.
Åsa Håkansson hoppas att blåbär och nyttiga bakterier ska kunna minska risken för strålskador hos tarmcancerpatienter. Foto: Roger Lundholm
Forskarna ville därför se om risken för skador kunde minskas om patienterna åt blåbär, havrekli och nyttiga bakterier varje dag före och under strålningsperioden.
– Studien är ännu inte avslutad, men vi hoppas på fina resultat. Detta kanske kan bli ett komplement till patienternas övriga behandling, menar Åsa Håkansson.
En annan studie har gällt råttor med en typ av tarminflammation som liknar ulcerös kolit. Likt mänskliga kolitpatienter löper dessa råttor ökad risk för cancer i tarmen. De djur som fått tillskott av blåbär och nyttiga bakterier visade sig dock ha en bättre tarmhälsa: hos dem var det färre delar av tarmen som förändrats på det sätt som utgör ett förstadium till cancer.
Tanken är att det företag som Åsa Håkansson samarbetar med ska utveckla kosttillskott med kombinationer av blåbär, bakterier och råg- eller havrekli. Troligen blir det olika produkter beroende på om den som ska ta dem är en tarmpatient eller en frisk person.
– Till skillnad från läkemedel, som kan ge oönskade biverkningar och som bara bör tas av dem som har den aktuella sjukdomen, kan de här kosttillskotten ätas av både sjuka och friska. Men de olika grupperna kan behöva lite olika kombinationer av dem, säger Åsa Håkansson. Hon lever själv som hon lär: dricker ofta blåbärsdrycker och strör blåbär på filen.
Text: INGELA BJÖRCK
Related posts:
– Den tropiska parasiten ger tidiga symtom som ofta misstas för astma men medicinering med kortison får motsatt effekt. Infektionen kan bli okontrollerbar med stor dödlighet som följd, säger Jonas Bläckberg. Foto: Roger Lundholm
De emigrerade till Sverige som unga och friska. Men inkräktarna som medföljde på resan och som sedan dess levt ett gott liv i kroppens kretslopp är ett slumrande hot mot deras liv. Och när sjukdomen slår till krävs det ofta en erfaren infektionsläkare för att förstå sambandet.
Encelliga organismer som amöbor ger tydliga symtom när de i likhet med den vattenburna ”östersundsparasiten” Cryptosporidium invaderar tarmen. Masken som smugit sig in i din tarm för längesedan för däremot en mer diskret tillvaro.
– Men vid immundämpande behandling förökar den sig omåttligt. Då ger den mycket kraftiga symtom. I vissa fall är dödligheten 80 procent, säger infektionsläkaren och tropikmedicinaren Jonas Bläckberg vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
Då handlar det om Strongyloides stercoralis, en några millimeter stor gynnare som ännu inte fått något svenskt namn, till skillnad från bandmasken, hakmasken och spolmasken.
Den senare bärs av flera miljarder människor som inte har tillgång till rent vatten. Bandmasken, som kan bli flera meter lång, trivs i dåligt tillagat kött medan hakmasken tar sig in genom den bara foten för att vandra upp mot tarmen. Strongyloides stercoralis tar samma väg och båda finns främst i tropikerna.
– Hos infödda svenskar, som bara är på tillfälliga besök i tropiska områden, är maskinfektioner ovanliga, berättar Bläckberg. Däremot får vi allt fler ibland mycket svåra fall av sådana infektioner från personer som invandrat för flera decennier sedan.
Själv har han på kort tid behandlat tre personer med den allvarligaste formen, den från Strongyloides stercoralis. När masken etablerat sig i tarmen lägger den ägg, som kläcks, vandrar igenom tarmväggen och upp via luftvägarna till munnen där den åter sväljs ner till tarmen och lägger ägg…
– Den person som bär på masken märker ofta inga symtom. Men i samband med immundämpande behandling kan infektionen bli okontrollerbar och ge symtom från flera organ. Då går det att få diagnos genom att ta prover på sekret från lungan, säger Jonas Bläckberg som då kan se masken i mikroskop.
Ett europeiskt land med stor erfarenhet av masken i den egna befolkningen är Storbritannien, bland dem de soldater som hamnade i fångenskap i Burma under andra världskriget och som gestaltades i filmen ”Bron över floden Kwai”.
– Av dem som fortfarande lever bär 30 procent på masken, berättar Bläckberg. För dessa individer innebär ett så vanligt immundämpande medel som kortison en dödlig risk. Masken förökar sig explosivt, lungfunktionen försämras, tarmen paralyseras och patienten kan få blodförgiftning.
– Eftersom hosta ofta är det enda tidiga symtomet misstas ofta detta för astma. Medicineringen med kortison får motsatt verkan när kroppens eget försvar slås ut, säger Jonas Bläckberg som imponeras och förundras över den märkliga livscykel som Strongyloides stercoralis valt.
Den slumrande parasiten är enkel att besegra med avmaskningsmedel. Det går även sedan sjukdomen brutit ut, men då är dödligheten stor. Och med en växande åldrande befolkning av personer som invandrat för längesedan finns det därför ett stigande behov av ny läkarkompetens inom området, säger Jonas Bläckberg.
– Inom forskningen ser jag något nytt av intresse nästan varje månad.
Text: PER LÄNGBY
Related posts:
”Ont i magen” är temat för detta nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa. Det är ett tema som nog många av oss kan känna igen oss i.
Magont drabbar de flesta då och då. Oftast är det rätt harmlöst, men ibland är det orsakat av allvarliga sjukdomar. Inflammationer, bakterier, virus, parasiter och cancer är exempel på bakomliggande orsaker.
För en lekman är magen främst ett organ som maten ska passera igenom för att vi ska få näring och energi.
För forskaren och läkaren är magen en betydlig mer komplex del av vår kropp. I tarmarna finns en hel regnskog av nyttiga bakterier och mag-tarmkanalen har faktiskt en helt egen hjärna, bukhjärnan, som i princip skulle klara av att sköta sitt jobb utan hjälp av hjärnan i våra huvuden. Om detta och mycket mer kan du läsa i denna tidskrift.
Här kan du läsa om en hel del av den forskning som idag bedrivs om det friska och det sjuka i magen, vid Lunds universitet och Region Skåne. Allt ifrån den grundforskning som sker i laboratorier till forskning inom sjukvården där patienter deltar. Kunskapen inom området växer ständigt och ger de sjuka bättre möjligheter att leva ett gott liv men även bättre kunskap om hur vi kan förebygga ohälsa och magproblem.
 |
|
Den friska tarmfloranVi bär på 1 kilo bakterier i våra tarmar, vilka till antalet är tio gånger fler än kroppens egna celler. Äckligt tycker kanske somliga men faktum är att bakterierna är livsnödvändiga. |
|
 |
|
Blåbär med ”goda bakterier” dundermedicin för magenBlåbär och nyttiga bakterier är ett riktigt dundermedel för tarmen menar forskaren Åsa Håkansson. Denna kombination kan bromsa inflammation och skydda tarmens slemhinna mot sjukliga förändringar. |
|
|
|
|
Bakteriecocktail för äldreI ett nytt projekt ska forskare studera om speciella blandningar av nyttiga bakterier, tillsammans med frukt eller bär kan motverka och lindra infl ammationer och förbättra hälsan hos äldre. |
|
 |
|
Fibrer styrs till rätt plats i tarmenRätt kombination av olika slags kostfibrer, eller av kostfibrer och nyttiga bakterier, kan ”målstyras” till precis rätt del av tarmen för att skydda mot vissa sjukdomar. Det menar lundaforskaren Margareta Nyman. |
|
 |
|
Värna din tarmfloraRadarparet Siv Ahrné och Göran Molin har forskat om probiotika – nyttiga bakterier – ända sedan slutet av 80-talet. När de började sågs detta som ett udda område vid sidan av forskningens huvudspår. Annat är det numera. |
|
 |
|
Många saknar diagnos för sin glutenintoleransNya forskningsrön visar att majoriteten av dem som har glutenintolerans saknar diagnos. Samtidigt har diagnostiken förenklats tack vare effektivare provtagning som nyligen tagits i bruk. |
|
 |
|
Överdriven laktosskräck skymmer sjukdomsriskI Lunds kommun har mer än vart tionde skolbarn intyg om laktosintolerans, mot några få procent för tre år sedan. Vad har hänt? Och vilka sjukdomar förblir dolda när allt fler symtom från tarmen skylls på mjölken? |
|
 |
|
Screening av tarm räddar livTarmcancer är vanligare i sydsverige än i övriga landet och nu har skåne en unik möjlighet att komma med i ett nationellt projekt som jämför data kring riskgrupper, vilka som deltar i screening och hur deltagarna uppfattar olika typer av screening. |
|
|
|
|
Tumörceller lurar immunförsvaret– Av de patienter vars kroniska tarminflammation visar sig svår att behandla är det 30–50 procent som efter många års inflammation så småningom får cancer, berättar Anita Sjölander. |
|
 |
|
Fel kost bidrar till magcancer– När vi motionerar, äter rikligt med grönsaker men lite av feta köttprodukter, och dricker måttligt med alkohol är risken mindre att drabbas av cancer i mag-tarmkanalen, säger Elisabet Wirfält. |
|
|
|
|
Målsökande plåster hejdar sammanväxning efter operationDet fungerar som en målsökande robot som söker upp skadade ytor på bukhinnan och förhindrar tarmar från att fastna där under läkningsprocessen efter ett kirurgiskt ingrepp. |
|
 |
|
Livet med stomi kan levas aktivtSjukdomen får inte begränsa ens liv. Livet med stomi kan levas aktivt. Finsnickaren, plåtslagaren och tidigare RFSU-ordföranden Gert-Inge Brander i Malmö har levt med stomi sedan han var i 20-årsåldern. |
|
 |
|
Stomiopererade – utsatta patienterBättre bemötande och regelbunden uppföljning av stomiopererade personer, föreslår stomiterapeuten Eva I Persson, för att ytterligare förbättra för en utsatt grupp patienter. |
|
 |
|
Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnanDet avancerade nervsystem som omsluter mag-tarmkanalen, kallas för bukhjärnan. Det har fler likheter med hjärnan än med det nervsystem som förbinder hjärnan med kroppens övriga organ. Betyder det att vi kan tänka med magen? |
|
 |
Magmedicin framtidens medel mot ångestProfessor Bodil Ohlssons upptäckter kan på sikt leda till en medicin mot svåra magsmärtor, något som drabbar mellan 10 och 15 procent av svenska folket. Kanske kan det också bli en må bra medicin mot ångest. |
|
|
 |
|
Magkänsla vid vårdcentralen i Dalby– Mår man inte bra i själen så mår man inte bra i magen – eller omvänt om man inte har en mage som funkar så är man inte vän med livet, säger Rickard Ekesbo. Han är distriktsläkare på Vårdcentralen Dalby och specialist i allmänmedicin. |
|
 |
|
Kapselkameran spårar sjukdom i tarmarna– Den sväljbara kapselkameran gör att patienter slipper slangar, bedövning, undviker gasinblåsning och utsätts inte för strålning, jämfört med andra former av undersökningar av mag-tarmkanalen, berättar Ervin Toth. |
|
 |
|
När immunförsvarets spanare slår larmDet är först när vi blivit magsjuka som vi börjar bekymra oss över våra tarmar och deras slemhinnor. I stället borde vi skänka dem en uppskattande tanke varje dag för det svåra arbete de utför.
|
|
|
|
|
Livslånga sjukdomar som inte synsCrohns sjukdom och ulcerös kolit är två inflammatoriska tarmsjukdomar som cirka 45 000 svenskar tvingas leva med. Har man en gång fått diagnosen får man dras med sjukdomen livet ut. I dag finns ingen bot. |
|
 |
|
Dödlig tropisk parasit kräver ny läkarkompetensDe emigrerade till Sverige som unga och friska. Men inkräktarna som medföljde på resan och som sedan dess levt ett gott liv i kroppens kretslopp är ett slumrande hot mot deras liv. När sjukdomen slår till krävs det ofta en erfaren infektionsläkare för att förstå sambandet. |
|
 |
|
Resistenta bakterier – smittad vid utlandsresan?I många delar av världen är problemet med resistenta tarmbakterier gigantiskt, framför allt i Indien, Afrika och Mellanöstern. Nu ökar de även kraftigt i Sverige. |
|
|
|
|
Spridning av resistenta bakterier på vårdhem och sjukhusDe resistenta bakterier som människor tar med sig hem från resor runt om i världen, sprids sedan ut i samhället. Extra utsatta för smittorisk är de som vistas på vårdhem och sjukhus och redan är försvagade av sjukdom eller ålder. Många får också antibiotika som kan leda till att resistenta bakterier lättare får fäste. |
|
 |
|
Akupuntur hjälper vid spädbarnskolikDet är lätt att förstå den desperation föräldrar till barn med spädbarnskolik känner. Men det finns hopp. Hjälpen kan vara små nålstick i babyns hand visar forskning vid Lunds universitet. |
|
 |
|
Känsliga metoder i jakten på magsårsbakterienHelicobacter pylori – magsårsbakterien – är den vanligaste orsaken till inflammation i magsäckens slemhinna. Inflammationen kan utvecklas till magsår och bakterien ökar också risken för olika tumörer i magsäcken. Det är viktigt att utveckla känsliga metoder för att bättre kunna spåra magsårsbakterien. |
|
 |
|
Hur gick det sen?Första numret av Aktuellt om vetenskap & hälsa kom hösten 2004. Här följer vi upp några av de artiklar som publicerades de första åren, och frågar forskarna: ”Hur gick det sen?” Det handlar om forskning kring bröstcancer, värk i muskler och leder samt nanoelektroder i hjärnan. Kartlägger cancer-DNA för individanpassad behandling |
|
Related posts:
Illustration: Colourbox
En aktuell studie från Lunds universitet öppnar för nya angreppssätt att bromsa utvecklingen av AIDS hos HIV 1-infekterade personer. Förhoppningen är att det ska leda till bättre behandlingsmöjligheter och sjukdomsförebyggande insatser mot HIV och AIDS.
Den vanligaste virusvarianten som orsakar AIDS – HIV-1 – blir mindre aggressiv när den infekterar en person som redan smittats av den mildare HIV-2. I studien undersöktes sjukdomsförloppet hos de personer som blivit infekterade med HIV-1 eller de som var dubbelinfekterade med både HIV-1 och HIV-2.
- Den dämpande effekten av HIV-2 var oerhört stark. Tiden det tog att utveckla AIDS ökade med ungefär 50 procent bland de dubbelinfekterade jämfört med dem som enbart bar på HIV- 1-smitta. Den ovanligt stora skillnaden gör att jag som forskare ser väldigt positivt på att det ska gå att identifiera nya och betydelsefulla angreppspunkter mot utveckling av AIDS, säger Joakim Esbjörnsson, virolog vid Lunds universitet.
- Det unika med vår studie som pågått i 20 år är att vi haft möjlighet att följa friska individer från det att de infekterats av HIV-1 eller HIV-1 och HIV-2, genom hela sjukdomsförloppet och göra jämförelser kring hur infektionen utvecklas över tid, säger Hans Norrgren, docent och överläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
En observation som kunde knytas till ett tidigt stadium av HIV-infektionen var en skillnad i HIVs genetiska mångfald. Sedan tidigare är det känt att det samexisterar olika varianter av HIV under infektionsförloppet och att den genetiska skillnaden mellan dessa ökar ju närmare AIDS den smittade kommer. Denna genetiska skillnad var lägre bland dubbelinfekterade personer tidigt i sjukdomsförloppet jämfört med enkelinfekterade personer. Det ger dem ett bättre utgångsläge för att kontrollera insjuknandet i AIDS.
Forskarna har också studerat nivåerna av CD4+T-celler, en hjälparcell med central funktion i immunförsvaret och som vid HIV-smitta angrips och slås ut av viruset. Även här visade sig dubbelinfekterade ha en fördel. De hade ett högre antal CD4+ T-celler under hela infektionen. Det tog längre tid att nå kritiskt låga nivåer av CD4+ T-celler, och därmed även längre tid innan infektionen utvecklades till AIDS.
Forskargruppen, fr v: Joakim Esbjörnsson, Patrik Medstrand, Marianne Jansson, Hans Norrgren och Fredrik Månsson. På bilden saknas Anders Kvist och Eva Maria Fenyö.
- Våra resultat tyder på att HIV-2 kan aktivera cellulära reaktioner som på ett naturligt sätt bromsar utveckling av AIDS. Kan vi kartlägga dessa tror vi oss kunna avslöja helt nya mekanismer som står i centrum för det långsammare sjukdomsförloppet. På sikt kan det leda fram till bättre sjukdomsförebyggande insatser och behandlingsmöjligheter, säger Patrik Medstrand, professor i virologi vid Lunds universitet.
Bakom fynden ligger en unik långtidsuppföljning där 4 700 personer i Guinea-Bissau i Västafrika följts under 20 år med stöd av forskningsmedel från Sida/SAREC.
- Arbetet är ett resultat av väldigt många personers arbete under många års tid och jag vill särskilt framhålla personal vid det Nationella Folkhälsolaboratoriet i Guinea-Bissau och vid polismyndighetens hälsostation i huvudstaden Bissau som har utfört det praktiska arbetet med undersökningar av studiedeltagare, provtagning och laboratorieanalyser, säger Fredrik Månsson, infektionsläkare i Malmö och en av forskarna bakom studien.
Resultaten publiceras nu i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.
Text: Björn Martinsson
Ett pressmeddelande från Lunds universitet 19 juli 2012
Related posts:
Behandling med en bärbar apparat som skapar undertryck nästan halverar sårläkningstiden för patienter som fått gjort omfattande kärloperationer.
Det visar sjuksköterskan Christina Monsen vid Kärlkirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus i sin uppsats för magisterexamen.
- När en patient får gjort en kärloperation går läkarna ibland in via ljumsken. I ljumsken kan uppstå en sårinfektion. Den kräver manuell sårrengöring och noggrann omläggning och tar tid att läka, berättar hon.
Christina Monsen har jämfört patienter med djupa sårinfektioner i ljumsken efter kärlkirurgin. Tio patienter som sköttes med traditionell såromläggning har jämförts med tio som behandlats med hjälp av en bärbar liten apparat, så kallad VAC-maskin som skapar undertryck. Vilken behandling de skulle få bestämdes genom slumpmässig lottning.
- De som fick behandling med undertryck läkte i snitt på 57 dagar. De som behandlades med traditionella omläggningar läkte på 104 dagar.
Antalet vårddagar inom slutenvården var likvärdig.
Patienter som får traditionella omläggningar är mer vårdkrävande inom slutenvården. De behöver täta omläggningar av fuktiga sår och många byten av patient- och sängkläder. VAC behandlingen torrlägger såren och samlar upp vätskeläckaget i en behållare.
- De som får vanliga omläggningar behöver få såren omlagda flera gånger om dagen den första tiden. Därefter minskas till dagliga omläggningar.
VAC patienterna däremot blir omlagda tre gången i veckan.
Hon mätte också livskvaliteten mellan och inom grupperna. Hon fann en fördel för VAC patienterna ur hygienisk synpunkt, men i övrigt var där ingen skillnad.
Christina Monsens studie kan få betydelse för andra grupper av patienter med sårläkningsbekymmer, exempelvis för patienter inom annan kirurgi och för diabetespatienter med fotsår.
Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus, 16 juli 2012
VAC-behandling har också använts vid till exempel infekterade sår efter en hjärtoperation. Läs mer i artikeln: "Undertryck läker svårläkta sår"; Klicka på bilden för att läsa artikeln.
Related posts:
Under sommaren har man kunnat läsa på Skånes universitetssjukhus hemsida om några av de professorer vid Lunds universitet som är med i Kungliga Vetenskapsakademiens medicinska klass. Vi har samlat länkar till alla artiklarna nedan:
- Vi har i många år studerat samspelet mellan molekyler och celler när det gäller bakterier som orsakar sjukdom och den infekterade människan, berättar han.
I detta arbete har upptäckts bakteriella proteiner med intressanta oväntade egenskaper.
Foto: Roger Lundholm
Länk till artikeln: Unika kunskaper om infektioner
.
Hjärnan, säger Anders Björklund, är ett organ där det sker en ständig nybildning av celler. Den är formbar och den omformas över tid.
– Hjärnan utvecklas och förändras genom hela livet, vilket gör den sårbar. Men också kapabel till förnyelse och läkning.
Foto: Roger Lundholm
Länk till artikeln: Har reparerat hjärnor i 40 år
.
.
Han upptäckte APC-resistens 1993. Det visade sig vara den viktigaste orsaken till ärftlig blodpropp.
Upptäckten gjordes som många andra stora upptäckter av en slump. Björn Dahlbäck höll på med studier av något helt annat.
Länk till artikeln: Professor förebygger ärftliga blodproppar
.
.
1986 visade han att det inte bara fanns två sorters diabetes typ I och typ II, han upptäckte blandformen som fick namnet LADA, namnet är också något som han står bakom. Sedan många år har han forskat kring vilka gener som styr uppkomsten av diabetessjukdomar. Foto: Roger Lundholm
Länk till artikeln: Han upptäckte diabetes mellanform
.
Olle Lindvall och hans kollegor var först med att visa att det går att reparera hjärnan med hjälp av transplanterade celler. Nu är utmaningen att tillverka nya friska celler av tillräcklig mängd för att metoden ska bli framgångsrik i bred skala. Foto: Roger Lundholm
Länk till artikeln: Vill stärka hotad svensk forskning
.
De kromosomförändringar som ligger bakom att vanliga celler förvandlas till cancerceller och där professor Felix Mitelman var pionjär används diagnosen idag rutinmässigt på sjukhus över hela världen. Foto: Roger Lundholm
Länk till artikeln: Hans kromosomjakt rutinmetod mot cancer
Professor Johan Stenflo förklarade varför den blodproppsförebyggande medicinen Waran har effekt. Han och hans team stod också bakom protein C, ett ämne som behövs för att man inte ska drabbas av blodpropp. Foto: Roger Lundholm.
Related posts:
Toxoplasma gondii. Foto: Ke Hu and John Murray, Wikimedia Commons.
Flera nyutkomna studier har pekat på att infektion med kattparasiten Toxoplasma gondii kan ge en ökning i risken för självmordsförsök. Detta samband har nu forskare vid Lunds universitet också sett i en svensk studie. Den visar på en ännu tydligare riskökning än tidigare studier.
– Vi kunde se att det var sju gånger vanligare med självsmordsförsök hos dem som var bärare av parasiten, säger Lena Brundin.
Lena Brundin. Foto: Mikael Risedal
Hon leder en forskargrupp vid Lunds universitet som undersöker om inflammation i hjärnan kan var en bidragande orsak till depression och självmordsbenägenhet. Sedan i år är Lena Brundin också verksam som forskare vid Michigan State University.
Studien är gjord i samarbete med Maryland School of Medicine i Baltimore och publicerades nyligen i The Journal of Clinical Psychiatry. Den visar att parasiten kanske inte är fullt så harmlös som man tidigare trott.
Hittills är det bara personer med nedsatt immunförsvar och gravida som uppmanats till försiktighet men forskningen tyder nu på att parasitinfektionen också skulle kunna ge upphov till förändringar i hjärnan som hos en del leder till självmordsbenägenhet.
I studien kunde forskarna för första gången visa att de som hade höga nivåer av antikroppar mot toxoplasma hade högre poäng på en skala som skattar risken för självmord hos deprimerade patienter.
Tillsammans med professor Lil Träskman Bendz har Lena Brundin och hennes forskarteam vid Lunds universitet de senaste åren sett att det tycks finnas en inflammation i hjärnan hos de patienter som gjort självmordsförsök.
Teorin är att inflammationen kan vara orsaken till den minskning i hjärnans serontoninnivåer som man försöker behandla vid depressioner.
– Vi designade den aktuella studien för att leta efter olika virus och parasiter som en möjlig orsak till inflammationen, säger Lena Brundin. Och den gav alltså positivt utfall för Toxoplasma gondii.
I försöksdjur har det tidigare visats att parasiten ökar produktionen av dopamin, en viktig kemisk budbärare i hjärnan som man tror kan påverka impulsiviteten.
– Kanske är det så att en ökning av impulsiviteten, i kombination med en inflammation som ger sjukdomskänsla och nedstämdhet, är det som leder till ökad självmordsbenägenhet, säger Lena Brundin.
Fortfarande vet man inte om patienter med självmordsbenägenhet och toxoplasmainfektion blir bättre om man behandlar parasiten.
– Det återstår fortfarande att se, säger Lena Brundin. Innan man har undersökt detta i en klinisk studie kan man inte rekommendera någon behandling till de drabbade patienterna. Men det finns redan utvecklade antiparasitmedel, så vägen till patientnytta behöver inte vara lång.
– I stället för att bli rädd för parasiten ska man se dessa resultat som positiva. Det är mycket bra att vi hittar biologiska förändringar hos patienter med självmordsbenägenhet, eftersom det betyder att det finns hopp om att vi kan utveckla nya behandlingar.
Text: Nina Nordh
Related posts:
Vaccinationerna mot den smittsamma bakterien Haemophilus influenzae har varit effektiva. Men det är viktigt med fortsatt övervakning , bl.a. därför att en del bakteriestammar har blivit alltmer antibiotikaresistenta.
Det är ett par av slutsatserna i en ny avhandling från Fredrik Resman, doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet.
Haemophilus influenzae finns i olika typer, den mest kända är typ b (Hib) som bl.a. kan leda till hjärnhinneinflammation och svår blodförgiftning hos små barn. Problemet var så pass stort att allmän vaccination infördes i Sverige och flera andra länder i början av 1990-talet.
Man har följt upp data vad gäller Hib och det infördes obligatorisk rapportering av Hib-stammar till Smittskyddsinstitutet 1996. Rapporteringen av andra typer av Haemophilus influenzae har däremot varit frivillig fram till 2007, och därför har hittills ingen säkert vetat vilken effekt vaccinationen har haft på förekomsten av blodförgiftning med sådana stammar.
Fredrik Resman har därför undersökt utvecklingen av allvarliga infektioner i tidsperioden 1997-2010. Ett stort antal sparade bakteriestammar från Stockholm, Göteborg och Skåne har möjliggjort analysen.
- Vaccinationerna har varit effektiva, och har skyddat fler än små barn. I samband med att de allmänna vaccinationerna infördes noterades drygt 30 fall per år i Skåne med allvarlig blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation av Haemophilus influenzae typ b. Bara ett par år efter införandet var genomsnittet nere på något fall om året, berättar Fredrik Resman.
Däremot konstaterade han en ökning av allvarliga infektioner hos vuxna, företrädesvis äldre personer som i övrigt varit friska. I dessa fall handlade det dock inte om typ b utan om andra undertyper av Haemophilus influenzae. Resultaten visar på en tredubbling av antalet fall bland vuxna, men från en låg nivå. Dessutom finns fortsatt enstaka fall av blodförgiftningar med typ b hos ovaccinerade varje år. Detta ger stöd åt en fortsatt allmän vaccination av barn, enligt Resman.
I avhandlingsarbetet undersöktes också antibiotikaresistensen hos de stammar som orsakade allvarliga infektioner.
- Haemophilus influenzae har länge varit relativt förskonade från omfattande anitbiotikaresistens, men under framför allt de senaste tio åren märks en tydlig ökning, berättar Fredrik Resman.
Text : BJÖRN MARTINSSON
Foto featurebild (spruta & ampull): Roger Lundholm
Artikeln är tidigare publicerad som pressmeddelande från Institutionen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet, 7 september 2012
Related posts:
Bild: Dreamstime
Drygt 500 yngre lovande europeiska toppforskare får 1,5 miljoner euro var i så kallade ”Starting Grant” av The European Research Council, ERC.
Fyra av toppforskarna finns vid Lunds universitet; Malin Parmar, Kristian Pietras samt Oskar Hansson vid Medicinska fakulteten och Johan Malmström vid LTH.
Av de totalt 4741 ansökningarna var det 536 forskare i Europa som beviljades ”starting grants”. Urvalet har skett genom s k ”peer review” bestående av paneler med erfarna forskare från hela världen.
Malin Parmar
Förra året presenterade hjärnforskare Malin Parmar en uppmärksammad studie som visade att det går att göra om mogna celler från människohud direkt till hjärnceller, utan att passera stamcellsstadiet. Fyndet har tagit forskningsfältet till en ny nivå. Med ett ”Starting Grant”-anslag från Europeiska Forskningsrådet får nu Parmars forskargrupp en möjlighet att tänja på gränserna ytterligare. Målet? Att för första gången programmera om stödceller till nervceller, direkt i hjärnan.
Ett stort hinder för forskningen kring celltransplantationer har varit att få hjärnan att acceptera och integrera främmande celler, samt risken för tumörbildningar. Med den teknik som Malin Parmar nu utvecklar transplanteras inga celler, de omvandlas från en celltyp till en annan inuti hjärnan. Genom att transportera ett antal aktiverande gener till en riktad region i hjärnan hoppas forskarna kunna programmera om nervsystemets gliaceller till att bli aktiva nervceller.
- Jag tror verkligen att vi kommer att kunna omprogrammera celler direkt i hjärnan inom fem år. Vi har redan byggt upp teknologin som vi kommer använda, vi ska bara använda den på ett annat sätt nu. Om vi lyckas kommer det här att bli väldigt betydelsefullt för hur forskningssamhället ser på potentialen att reparera hjärnan, säger Malin Parmar.
Malin Parmar är första kvinnan på Lunds Universitet som tilldelas ett ”Starting Grant” från Europeiska forskningsrådet.
Från stamcell till hjärncell – ny teknik imiterar hjärnan
Ny genteknik gör om hudceller till hjärnceller
Kristian Pietras, vid Institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, forskar kring cancer med särskild inriktning på samspelet mellan olika celltyper som är viktiga för bildandet av blodkärl i en tumör. Projektet bär namnet TUMORGAN.
Kristian Pietras
- Det är verkligen roligt att ERC beviljat ansökan. Det är ett bevis på att det vi gör är meningsfullt och att även andra ser värdet. Vi säkrar nu möjligheten att fortsätta vår forskning och följa upp påbörjade spår under fem år framåt, säger Kristian Pietras.
Tidigare forskning har klargjort att cancertumörer är mer komplicerade än man från början trott. Tumörer är inte homogena, utan de utgör ett komplicerat mönster av olika celltyper som var och en har sina speciella egenskaper som bidrar till tumörens tillväxt.
Cancercellerna som står i centrum för Pietras intresse har förmågan att utsöndra ämnen som underlättar bildandet av blodkärl som sedan förser tumören med syre och näring. På så vis får tumörerna växtkraft och möjlighet att sprida sig genom metastaser. Går det att finna mekanismerna bakom denna process så kan man hitta nya måltavlor i kampen mot cancer, enligt Kristian Pietras.
Forskningsprojektet omfattar allt från kartläggning och grundläggande förståelse av hur olika celltyper inom tumören samspelar till att ringa in nya måltavlor och genomföra patientnära studier. Det är också ett av skälen till att det nu får del av ERC Starting Grants.
- Vår tydliga inriktning på att omvandla grundforskning till patientnytta i ett och samma projekt har bedömts som viktig, berättar Kristian Pietras.
Jahrepriser till forskare vid Lunds universitet
Kristian Pietras, nyrekryterad ”superforskare” till Lunds universitet och Medicon Village
Även Oskar Hansson, läkare och docent, erhåller anslag från ERC. Han och hans medarbetare vid enheten för klinisk minnesforskning på institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö försöker förstå Alzheimers och Parkinsons sjukdomar bättre.
Oskar Hansson
Båda sjukdomar uppstår långt innan patienten upplever några symtom, och Oskar Hansson intresserar sig därför för möjligheten att upptäcka och behandla på ett betydligt tidigare stadium än man gör idag.
Bland annat arbetar han och kollegerna med att utveckla säkrare metoder för tidig diagnostik av sjukdomarna. Kognitiva tester, magnetröntgen och ryggvätskeprov ingår i forskningen.
Alzheimersskador kan ses tio år före sjukdomsdiagnos
Riskmarkörer för Alzheimers hittar patienter i riskzon
Johan Malmström, forskare i Immunteknologi på LTH, utvecklar ny teknologi för att ta reda på mer om hur halsfluss-bakterien streptokocker orsakar sjukdom.
Att få halsfluss är ingen rolig upplevelse, inte minst om den är orsakad av streptokock-bakterier. Varje år drabbas 700 miljoner människor. Därtill dör 600 000 personer varje år av blodförgiftning, orsakad av samma bakterie. Penicillin biter visserligen på streptokockerna, men för att få ner antibiotikaanvändningen i världen behövs andra slags mediciner.
Johan Malmström
Problemet är att idag vet man väldigt lite om hur streptokockbakterien orsakar sjukdom. Hittills har man bara kunnat studera dem i konstgjorda miljöer utanför kroppen, men eftersom de där är utanför sin naturliga miljö avslöjar de inget om vilket tillvägagångssätt den använder för att ta sig in i kroppen.
Teknikutvecklingen har varit – och är – central. I sitt arbete har han utgått från en så kallad masspektrometri-teknologi, som han har med hjälp av bland annat egenutvecklad mjukvara skapat en ny variant av. Förhoppningen är att hans resultat kan lägga grunden för nya mediciner. På sikt förväntas tekniken kunna användas på andra bakterier.
– Med den här teknologin kan man skrapa patienten i halsen och mäta bakterien vid själva infektionsstället. Hittills har vi sett stora skillnader i bakteriens proteinmönster vid en infektion vilket ger ledtrådar till bakteriens sjukdomsframkallande egenskaper, säger Johan Malmström.
Pressmeddelande från Lunds universitet, 20 september 2012
Related posts:
Foto: Colourbox
Cirkulationssystemet transporterar syrgas och näringsämnen till celler och koldioxid och slaggprodukter från celler. Det är ett distributionsnät av blodkärl som är till för att upprätthålla balans i alla vävnader och organ i kroppen.
Cirkulationens betydelse för vävnaders välbefinnande har löpt som en röd tråd genom min forskning. Initialt studerade jag hjärt- kärlsjukdomar och hur signalvägarna i blodkärlen påverkades av hjärtsvikt och arterioskleros. Detta är ett av våra mest välutforskade kärlsystem.
Min forskning kom sedan att inrikta sig på cirkulationsrubbningar i näthinnan och även blodcirkulationens roll för sårläkning. Cirkulationssystemet är inte organspecifikt utan förser alla våra vävnader och organ med syre och näring.
Likaså tror jag att de kärlförändringarna som är av betydelse för sjukdomar i hjärtat, ögonen och svårläkta sår är liknande. Exempelvis är diabetes en sjukdom som drabbar hela cirkulationssystemet med proppar i hjärtat, i näthinnan och svårläkta sår som följd.
Jag har velat dra nytta av min forskning om hjärt- kärlsjukdomar och föra denna vidare till dessa, mindre välkända, områdena.
Målet med min forskning om näthinnan är att upptäcka nya läkemedel för behandling av cirkulationsrubbningar till följd av diabetes, arterioskleros och högt blodtryck. Jag vill också öka kunskapen om blodflödet i sårkanten och optimera förutsättningarna för sårläkning.
Jag strävar efter att bedriva både grundforskning och klinisk forskning samtidigt som jag arbetar kliniskt aktivt med patienter. Jag tror att denna kombination är avgörande för att nå forskningsresultat som kan komma patienterna till godo. Min nya position gör det möjligt att kombinera forskning och utveckling med kliniskt arbete på ett gynnsamt sätt.
Text: MALIN MALMSJÖ
Från broschyren ”Professorsinstallation 7 september 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.
Related posts:
Bild: Colourbox
Virus är helt beroende av sin värd för att föröka sig, och olika virus har utvecklat varierande strategier för detta. Vissa virusinfektioner kan effektivt tas om hand av vårt immunförsvar, och dessa infektioner försvinner vanligtvis helt redan efter några dagar eller veckor, medan andra gör värden till en livslång bärare av viruset.
Reaktionen på en virusinfektion kan vara individuell beroende på den genetiska variationen hos viruset och uppsättningen av gener hos den infekterade individen. Därmed kan förutsättningarna för att bekämpa virusinfektioner hos individer vara olika.
Trots att vacciner och antivirala läkemedel finns tillgängliga för många virusinfektioner är behovet av nya och effektiva tillvägagångssätt för att bekämpa både kända och nya virusinfektioner fortsatt stort.
Min forskning handlar om att försöka förstå samspelet mellan virus och deras värd. I min grupp och i samarbete med kollegor, studerar vi skillnader i samverkan mellan virus och värd hos personer som reagerar olika på virusinfektioner. Framförallt studerar vi orsaker till att personer som är infekterade med HIV utvecklar AIDS olika fort.
Min forskning fokuserar även på att utveckla bättre laborativa metoder för att mer effektivt upptäcka virusinfektioner. Vi använder också statistisk metodik för att analysera genetisk information från virus för att bättre kunna avgöra när och hur virussmitta sprids inom och mellan olika geografiska regioner.
Sammantaget syftar min forskning till att hitta nya möjligheter till behandlingar av virusinfektioner, förbättra virusdiagnostiken samt bättre förstå hur nya virusvarianter uppstår och hur virussmitta sprids.
Text: PATRIK MEDSTRAND
Från broschyren ”Professorsinstallation 7 september 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.
Related posts:
Lotten Darlin. Foto: Nina Nordh
Cellprovtagning för att hitta livmoderhalscancer erbjuds alla kvinnor i Sverige idag, och har varit ett effektivt sätt att tidigt hitta förstadier till cancer. Men inte alla kvinnor deltar i screeningprogrammet. Orsaken kan vara att undersökningen känns obehaglig eller att man inte har tid.
Därför har forskare i Lund och Malmö utvecklat ett enkelt och tillförlitligt självtest för att spåra de virus som orsakar livmoderhalscancer.
– Det var i samband med en studie om kvinnor som inte kommer på cellprovtagningar som vi behövde ett enkelt självtest, berättar Lotten Darlin. Hon är gynekolog vid Kvinnokliniken i Lund och forskar om livmoderhalscancer.
– Vi hittade några olika självtest ute på marknaden, men de var antingen dyra eller besvärliga att använda. Då började vi fundera på om det inte fanns något annat sätt att göra det på. Vi gick runt på några laboratorier här på BMC för att få idéer.
Resultatet blev ett självtest som är säkert och lätt att använda, billigt och som tål transport till laboratoriet med posten.
Självtestet som användes i studien. Bild: Lotten Darlin.
Kvinnan kan själv göra testet hemma med hjälp av en steril bomullspinne som förs upp och snurras runt några varv i slidan. Bomullspinnen stoppas in i ett sterilt rör, pinnen bryts av och röret försluts.
Det skickas sedan in till ett laboratorium som kan analysera om det finns spår av DNA från HPV, humant papillomavirus. Viruset orsakar 99 % av all livmoderhalscancer. Om cellförändringarna upptäcks och behandlas i ett tidigt skede blir de flesta helt friska igen.
– HPV-testet utvecklades tillsammans med oss här på Virologiska laboratoriet som ligger i framkant när det gäller HPV-diagnostik, berättar Ola Forslund som är docent och forskare vid Institutionen för laboratoriemedicin och Klinisk Mikrobiologi i Malmö. En förutsättning för det goda resultatet har varit det nära samarbetet mellan kliniken och laboratoriet.
I den utvärdering av testkitet som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Virology, kunde forskarna se att självtestet var lika bra på att spåra DNA från papillomavirus som om provet tagits av en gynekolog direkt på livmoderhalsen. Det räcker att det finns mycket små mängder DNA från papillomavirus i slidan för att testet ska kunna fånga upp det.
Hos de allra flesta läker en HPV-infektion ut av sig själv. Därför är det inte meningsfullt att använda testet som en screeningmetod bland yngre.
– Tanken är snarare att hitta de kvinnor som skulle behöva göra cellprovtagningar bland dem som inte deltar i den vanliga cellprovsscreeningen säger Lotten Darlin. Får kvinnan ett positivt svar på självtestet kan hon erbjudas både cellprovtagning och mikroskopisk undersökning av livmoderhalsen genom så kallad kolposkopi. Då kan man se om HPV-infektionen har lett till cellförändringar.
Ett annat möjligt användningsområde för självtestet är att hitta de äldre kvinnor som kan vara i riskzonen för att utveckla livmoderhalscancer.
– Ofta upphör den allmänna screeningen för livmoderhalscancer i 65-årsåldern. Självtestet skulle kunna användas som en ”utträdesbiljett” från screeningprogrammet, menar Lotten Darlin. Har man inte då en HPV-infektion är sannolikheten väldigt låg att man senare ska utveckla livmoderhalscancer.
Text: NINA NORDH
Artikeln är också publicerad på Medicinska fakultetens hemsida som månadens vetenskapliga artikel i oktober 2012 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Related posts:
Mulatu Biru och Degu Jerene Dare
Etiopien har 83 miljoner invånare. Av dem har en miljon HIV. Den största utmaningen för landet är inte att det inte finns medicin utan att de människor som behöver medicinen inte kommer till behandling eller avbryter behandlingen efter kort tid. En annan svårighet är bristen på läkare.
Genom strategiska satsningar både på sjukhus- och universitetsnivå samt med hjälp av kyrkan, har man under de senaste tio åren fått ner prevalensen av HIV hos vuxna från 10 till 1,7 %.
- Doktorerna är koncentrerade till stadsdelarna och det är få av dem som åker ut och arbetar på landsbygden. Det har gjort att vi har fått förändra sjuksköterskornas arbetsuppgifter att bli mer lika läkarnas och på det sättet decentralisera vården, förklarar Mulatu Biru som är sjuksköterska i Etiopien.
Han och hans kollega Degu Jerene Dare, är två av dem som utbildar sjuksköterskor som sedan utbildar personal ute vidare ute på fältet. Infrastrukturen i landet är dålig och ett av de svåraste problemen är att nå ut till de sjuka.
- All medicin och behandling är kostnadsfri, men vi har inte tillräckligt med utbildade personer för att nå alla sjuka. Ett annat stort problem är att många inleder en behandling för att sedan helt enkelt inte dyka upp, säger Degu Jerene Dare.
Varför det är så många som inte kommer till behandling eller avviker vet man inte riktigt, men ett antagande är att det har med stigmatisering att göra.
- Att ha HIV är kopplat till ett stort stigma och vi tror att många inte vill bli utpekade. Man har dock arbetat mycket med att ge HIV-smittade en plats i samhället och på det sättet minska stigmatiseringen. Ett exempel är att människor med HIV driver barnhem för barn med HIV, förklarar Mulatu Biru.
Genom ett forskningssamarbete mellan Institutionen för hälsa, vård och samhälle och Addis Ababa University School of Public Health, vill man undersöka vad det är för faktorer som gör att man slutar behandling och hur man kan förändra detta. En annan aspekt är att barnen med HIV vårdas av sina föräldrar eller andra närstående i deras hem. Professor Inger Hallströms forskargrupp har mycket erfarenhet av detta som kan komma att appliceras i etiopiska förhållanden.
- Varje år diagnostiseras runt 25 barn med HIV per vårdcentral i Etiopien. Vi har valt ut tio vårdcentraler från olika områden och kommer att följa 250 familjer under fyra år för att undersöka hur barnen och deras vårdgivare har det och vad vilka faktorer som underlättar eller försvårar barnets vård. Hur tar föräldrarna hand om sina sjuka i hemmet, vad skulle underlätta behandlingen, vad är det som gör att man avbryter behandling osv, berättar Inger Hallström.
Anslaget från SIDA och VR är treårigt och Inger Hallström och Pia Lundqvist har redan tidigare i vår varit nere i Addis Ababa för ett besök. Under det besöket, samt under den workshop som ägde rum när Etiopiens representanter Mulatu Biru och Degu Jerene Dare var i Sverige i oktober 2012, har man dragit upp detaljerna för vilka forskningsområden som ska utvecklas:
- Etiopen har en otroligt väluppbyggd organisation för att kunna utbilda andra och få ut vården till de som behöver den. Sverige har mycket att lära av detta. Sedan har de en oerhört stor erfarenhet av att ta hand om och vårda barn med HIV. Det här samarbetet känns väldigt angeläget och spännande, avslutar Inger Hallström.
Text och foto: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad av Institutionen för hälsa, vård och samhälle, 22 oktober 2012
Related posts:
Foto: Waugsberg, Wikimedia Commons
Intresset är stort för Alejandra Vasquez och Tobias Olofssons forskning om honungsbin. Förhoppningen är att få fram metoder att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier och det finns många som vill gå vidare och utveckla och kommersialisera forskarnas upptäckt.
Den senaste tiden har de båda forskarna varit med i flera stora medier, i DN i söndags och i TV4 under torsdagen, eftersom många är intresserade av deras forskning om de mjölksyrebakterier som finns i bins honungsmagar.
Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez. Foto: Sara Hängsel
Alejandra Vasquez säger att många är nyfikna på deras resultat, såväl allmänheten som framstående internationella forskare och bolag som på olika sätt vill använda upptäckterna till nya produkter.
– Det gäller tre områden: sårsidan, där man hoppas kunna hitta metoder att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier, livsmedel och bihälsa, berättar Alejandra Vasquez.
När det gäller bihälsa finns redan en produkt som håller på att testas med goda resultat. De båda forskarna har även en hel del nya resultat som inte publicerats ännu. När detta sker är inte klart ännu. Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson får hjälp av universitetet och LUIS för att på bästa sätt kommersialisera resultaten.
Det som Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson har upptäckt är att alla bin har mjölksyrabakterier i sin honungsmage. Svenska bin har 13 olika sorter av dessa mjölksyrebakterier, som alla samverkar och tillsammans har visat sig vara effektiva mot sjukdomsbakterier.
Text: JONAS ANDERSSON
Nyhet från Lunds universitet 15 november 2012
Related posts:
Ny forskning från Lunds universitet kastar nytt ljus över interaktionen mellan immunförsvaret och streptokocker, som orsakar både lindrig halsfluss och allvarliga infektioner som blodförgiftning och köttätande sjukdom. Det sätt på vilket antikropparna fastnar på bakterierna är kopplat till hur allvarlig sjukdomen är.
Antikroppar är centrala för att vårt immunförsvar ska kunna känna igen och oskadliggöra bakterier. De vanligaste antikropparna har formen av ett Y, där de två spetsarna fastnar på molekyler som tillhör bakterien. Cellerna i immunförsvaret känner igen skaftet och kan då angripa bakterien.
Pontus Nordenfelt
Ett vapen som vissa bakterier har utvecklat, och som är känt sedan 1960-talet, är att vända dessa antikroppar på fel håll, vilket gör det svårare för immunförsvaret att upptäcka dem. Det gäller bland annat de streptokockbakterier, kallade mördarbakterier, som orsakar både vanlig halsfluss och svårare sjukdomar som blodförgiftning (sepsis) och så kallad köttätande sjukdom.
Eftersom detta inte har kunnat studeras närmare har forskarna hittills förutsatt att antikropparna alltid vänds på fel håll vid infektioner av dessa streptokockbakterier.
Nu har forskare vid Lunds universitet visar att detta inte stämmer. Vid lättare sjukdomar, som halsfluss, sitter antikropparna felvända, men vid svåra och livshotande tillstånd som blodförgiftning och köttätande sjukdom satt antikropparna vända på rätt håll.
Detta fynd publiceras nu i den ansedda vetenskapliga tidskriften The Journal of Experimental Medicine och förändrar helt bilden av bakterieinfektioner med flera av våra vanligaste sjukdomsalstrande bakterier.
Figurtext: Elektronmikroskopiska bilder av en bakterieyta i blod respektive saliv. I blod sitter antikropparna (i rött) bundna på ett normalt sätt genom de två delar som känner igen kroppsfrämmande strukturer. I saliv sitter de bundna på “fel” håll med den signalerande delen riktad mot bakterieproteinerna (i grönt). Detta gör att kroppens immunförsvarsceller får svårt att hitta och oskadliggöra bakterierna i salivmiljö. Bild: Matthias Mörgelin, Maria Baumgarten och Pontus Nordenfelt.
– Detta är viktig och grundläggande information för att vi bättre ska förstå streptokockinfektioner, men våra resultat visar också att den beskrivna principen kan gälla för många olika typer av bakterier, säger Pontus Nordenfelt som för tillfället forskar vid Harvard Medical School i Boston.
Den aktuella studien visar att det är koncentrationen av antikroppar i den lokala miljön i kroppen som styr hur antikropparna kommer att sitta på bakterieytan. I till exempel svalget, där koncentrationen är låg, sitter antikropparna fel, men i blodet, koncentrationen är hög sitter antikropparna på rätt håll.
Det förklarar varför de allvarliga infektionerna är så sällsynta i förhållande till de vanliga och oftast godartade fallen av hals- och hudinfektioner. Bakterierna i blodet är helt enkelt lättare att hitta för immunförsvaret.
I förlängningen kan resultaten påverka behandlingen av svår infektionssjukdom eftersom nya behandlingar kräver att vi förstår de bakomliggande mekanismerna bättre.
Lars Björck, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet, har själv upptäckt några av dessa antikroppsvändandeproteiner och studerat deras struktur och funktion i mer än 30 år.
– Det känns fantastiskt roligt att tillsammans med unga och begåvade kollegor ha fått vara med om att ta ett stort steg närmare förståelsen av dessa proteiners biologiska och medicinska betydelse, säger han.
Text: JOHANNA SANDAHL
Nyhet från Medicinska fakulteten, Lunds universitet, 11 december 2012
Related posts:
Upptag av HAMLET (rött) i lungcancerceller. HAMLET tränger hela vägen in till cellkärnan där DNA (blått) lagras. Foto: Matti Lam
Det går bra för HAMLET. Det märkliga ämne som en grupp lundaforskare för några år sedan hittade i bröstmjölk fortsätter att visa kraftiga effekter mot både cancerceller och bakterier. Kanske kan det ganska snart användas som förebyggande medel mot ärftlig koloncancer, cancer i tjocktarmen.
Lundaforskarna tillsatte HAMLET till dricksvattnet för musungar stora nog att ha slutat dricka av mammans mjölk. Mössen bar på samma genmutation som människor med ärftlig koloncancer.
– I vanliga fall skulle samtliga möss så småningom ha fått cancer, men vi lyckades minska antalet tumörer med 60 procent. Därför kanske HAMLET skulle kunna användas även för att förebygga mänsklig koloncancer. Vi hoppas kunna prova detta i kliniska försök nästa år, säger Manoj Puthia.
Han har en bakgrund som veterinär och doktor i immunologi, och arbetar tillsammans med professor Catharina Svanborg. Det var hon och hennes grupp som år 1994 höll på att testa den bakteriehämmande effekten av bröstmjölk. Av praktiska skäl hade man valt odlade tumörceller att testa på, vilket gav det överraskande resultatet att många av cellerna helt enkelt dog.
Sedan dess har HAMLET i laboratorieförsök gett effekt på över 40 olika typer av cancerceller – tumörer från lungor, njurar, prostata, äggstockar och tarm samt melanom, leukemier m.m. Proteinkomplexet har i djurförsök visat sig minska tillväxten av hjärntumören glioblastom, och i försök på människor gett god effekt mot papillom (en sorts hudtumörer) och cancer i urinblåsan.
Det är också många forskare runtom i världen som intresserar sig för proteinet. Nyligen samlades en del av dem till den tredje internationella HAMLET-konferensen i Lund, där nya fynd av olika slag las fram.
En forskare från Singapore hade lyckats kartlägga proteinets tredimensionella struktur, och en amerikansk forskare hade funnit att HAMLET påverkar cellernas membran på ett helt speciellt sätt. Normalt binder ett protein till cellmembranet via en receptor – det är ju så som t.ex. många läkemedel fungerar – men HAMLET verkar ha en direkt påverkan på membranet och därigenom på hela cellen.
Ett annat intressant fynd, gjort av en japansk grupp, var att proteinet verkar kunna göra cancerceller mer känsliga för cellgifter. På sikt skulle det därför kunna utvecklas till en ny kombinationsbehandling.
Och det har inte bara effekt på cancerceller: pneumokock-bakterier som blivit resistenta mot antibiotika blir känsliga på nytt om de utsätts för antibiotika i kombination med HAMLET.
– Det senaste fyndet hade gjorts av Anders Håkansson. Han är nu i USA men ingick i vår grupp när vi upptäckte HAMLET. Då arbetade vi både med cancerceller och bakterier. Här i Lund har vi fortsatt på cancerspåret, medan Anders fortsätter med bakterierna i sitt arbete i USA, berättar Catharina Svanborg.
Text: INGELA BJÖRCK
Nyhet från Medicinska fakulteten 13 december 2012
Related posts:
Lars Björck
Anders Björklund 
Björn Dahlbäck
Leif Groop 
Olle Lindvall
Felix Mitelman 
