Mjölkstockning är nära förknippat med överanvändning av antibiotika, framför allt i ett globalt perspektiv. Många kvinnor självläker dock men idag vet man inte varför. Att kunna skilja ut de kvinnor som verkligen behöver antibiotika skulle leda till kraftigt minskad antibiotikaanvändning.

Barnmorskan Linda Kvist och den internationella forskargrupp hon tillhör har fått ett stort forskningsanslag från USA:s National Science Foundation. Gruppen ska försöka svara på om det finns en normal bakteriepopulation i bröstmjölken och vad som händer i bröstet när mjölkstockning uppstår. På sikt kan det leda till en lägre antibiotikakonsumtion i samband med mjölkstockning.

Läs mer om Linda Kvists forskning

Bidrar mjölkstockning till antibiotikaresistens?

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

Related posts:

1. Bidrar mjölkstockning till antibiotikaresistens?
2. Stor självläkande kraft vid mjölkstockning
3. Tema: Vårdforskning vid Lunds universitet

Illustration: Colourbox

Nu har forskare för första gången lyckats mäta det inre tryck som ligger bakom hur herpesvirus infekterar celler i människokroppen. Upptäckten öppnar upp möjligheten att utveckla nya mediciner för att motverka virusinfektion.

Bakom studien står en biokemiforskare vid Lunds universitet. Resultaten pekar på goda chanser att stoppa herpesinfektioner i framtiden.

Related posts:

1. Virusinfektion under graviditet och diabetes hos barnet
2. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
3. Proteinet som avslöjar diabetesrisk många år i förväg

Bakterier som bäddar in sig i segt slem och fäster på proteser, shuntar och dränage i människor bjuder hårt motstånd i sjukvården.

Anna Holmberg, läkare vid SUS i Lund, söker svaret på hur sjukvården ska behandla infektioner på konstgjorda kroppsdelar på ett mer effektivt sätt. Hon har just avslutat en medicinsk doktorsavhandling där hon redovisar försök med olika kombinationer av antibiotika som kan bekämpa infektioner med biofilmsbildande bakterier som orsakar svårbehandlade och långdragna infektioner.

Två bakterier

– I ungefär två procent av alla insatta proteser, konstgjorda leder och andra främmande föremål, uppstår det infektioner. De kräver antibiotikabehandling, i många fall nya operationer och nyinsatta proteser. De kostar patienten lidande och tid och samhället resurser, konstaterar hon.

Anna Holmberg har studerat två sorters bakterier som normalt finns hos människor, Propionibacterium acnes på huden och enterokocker i tarmsystemet. Det som är speciellt med dessa bakterier är att de bildar biofilmer. Bakterierna bäddar in sig i biofilmer med bakterier i flera lager. De bakterier som finns i det understa lagret av biofilmen är de som är svårast att bekämpa med antibiotika.

Vilande infektion

När sjukvården många gånger trott att de bekämpat infektionen med framgång kan den i själva verket vara vilande ibland i flera år för att sedan slå till igen.

Anna Holmberg har provat olika kombinationer av antibiotika för att bekämpa biofilmen i laboratorium. Ännu har man inte testat på patienter.

– Det dröjer innan studierna går att tillämpa på människor i den vanliga vården, säger hon.

Fler konstgjorda kroppsdelar

I framtiden kommer fler människor att få konstgjorda kroppsdelar. Människor lever länge och sliter ut sina naturliga leder, hjärtklaffar och kommer dessutom att behöva shuntar i huvudet och dränage på olika ställen i kroppen. En ökande mängd konstgjorda delar i kroppen ökar risken för infektioner. Då kan Anna Holmbergs forskning göra nytta som grund för hur de här infektionerna ska bekämpas.

Den grupp inom vården som i dag har störst erfarenhet av biofilmer med bakterier är tandläkare. Munhålan är en gynnsam plats för bakterietillväxt där det även introduceras främmande material som bakterierna kan bilda biofilm på.

Text: ANNA-LENA BOIVE

Related posts:

1. Jenny Grönberg Hernández: Snälla bakterier till urinblåsans försvar
2. Bakterier istället för antibiotika
3. Bakterier vilseleder immunsystemet

Ett nytt sätt att enklare och billigare än idag på ett tidigt stadium upptäckta malaria, sömnsjuka och även vissa cancer- och bakteriesjukdomar är under uppsegling. Tekniken får nu 40 miljoner kronor från EU för att färdigställas.

Jonas Tegenfeldt

- Vi har hittat ett sätt att sortera fram partiklar utifrån deras form eller mjukhet. Idén skiljer sig rätt rejält från dagens metoder, berättar Jonas Tegenfeldt, docent i fasta tillståndets fysik vid LTH och den som initierat projektet som nu omfattar 15 universitet, företag, kliniker och NGO:s världen över.

För sjukvårdare i Afrika och på andra håll där tropiska sjukdomar härjar kan detta bli en välkommen nyhet. Idag manglas blodprov genom många och dyra maskiner som flertalet sjukhus sällan ens har.

Tar hjälp av mikroskop-app och ett ”provtagningschipp”

Med den här metoden kan man istället droppa en droppe blod på ett chip som är utformat så att parasiterna samlas ihop på ett ställe och därför blir lättare att upptäcka.

Därefter plockar man fram sin mobiltelefon – som faktiskt är ganska vanlig i Afrika.

Med hjälp av en enkel mikroskop-app, utvecklad vid University of California, tas en bild som sms:as vidare för labbanalys till närmsta större sjukhus.

Tekniken medför att det inte blir nödvändigt för patienterna att ta sig till sjukhuset. Istället kan sjukvårdaren ta på sig en ryggsäck med utrustningen i och gå ut och ta proven på plats istället. Sjukdomar kan också upptäckas i tidigt skede då det inte behövs så många ovälkomna partiklar för att de ska hittas.

- Till slut ska vi landa i en enkel och billig lösning, men det fordras mycket arbete för att komma dit, säger Jonas Tegenfeldt.

Även spåra cancerceller

I projektet kommer man även testa att fånga in bakterier och cirkulerande cancerceller som riskerar bli metastaser.

- Cancerceller tenderar att vara mjukare än friska celler. Idag används antikroppar som binder till de markörer som finns på vissa cancerceller, men långt ifrån alla cancerceller kan spåras på det här sättet, berättar Jonas Tegenfeldt.

Vad gäller bakterier är det viktigt att koncentrera upp dem – man vill ju detektera sjukdomen på ett tidigt skede då bakterier är få.

Så fungerar tekniken

Parasiterna upptäcks lättare då de samlas på ett ställe. Illustration som visar "provtagningschippet" för parasiter m.m. som utvecklats på Lunds universitet

I det lilla chippet av silikongummi finns långa pelare (tunna som en tiondel av diametern hos ett hårstrå) som silar blodet. Detta ”tempel” i miniatyrskala har en sådan planlösning att sömnsjukans små parasitmaskar, eller vad man nu vill upptäcka, fastnar och leds vidare mot en mikroskopiskt liten behållare.

Eftersom de samlas på en plats blir det ganska enkelt att upptäcka dem. Blodets övriga innehåll, plasman, samt de röda och vita blodkropparna i blodet skiljer sig till storlek och form och förs därmed till andra platser på chippet. Fysikaliska kunskaper om hur vätskor flödar spelar stor roll för strukturens utformning.

Tekniken är en vidareutveckling av en metod som på engelska heter ”determinstic lateral displacement” och uppfanns på Princeton University för cirka tio år sedan. Den sorterar dock endast på storlek vilket begränsar de praktiska tillämpningsmöjligheterna. För att spåra sjukdomar är det en stor fördel att ha mer än storlek som variabel.

- Om en tallriksformad partikel ligger platt mot pelaren så sorterar vi med avseende på tjockleken och om den ligger platt mot golvet i stället så sorterar vi med avseende på partikelns diameter, förklarar Jonas Tegenfeldt.

Vad gäller mjukhet så drar man nytta av att partikeln deformeras när den rör sig i vätskan. Vid låg hastighet deformeras den lite och vid hög deformeras den mycket. Det betyder att en mjuk partikel ändrar sin effektiva storlek när man ändrar hastigheten, medan en hård partikel inte gör det.

En färdig prototyp finns nu framtagen och om fyra år förväntar sig forskarna ha en färdig produkt.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Nyhet från Lunds tekniska högskola, 7 oktober 2013

Related posts:

1. Enklare och snabbare sätt att ta prov på bröstcancer
2. Ultraljudsbaserad teknik för att lättare spåra cancer
3. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta

Hybridsalen på centraloperation i Lund. Foto: Sun Nilsson

Anestesi betyder frånvaro av känsel, och anestesiologi är läran om narkos och bedövning.

Vid kirurgiska ingrepp utsätts patienten för stora påfrestningar; en större operation kan motsvara ett maratonlopp. För att säkert kunna ta patienten genom operationen och tiden därefter måste man övervaka och vid behov stödja livsviktiga kroppsfunktioner.

Samma principer gäller för att hjälpa en sviktande kropp vid annan svår sjukdom, det vill säga vid intensivvård.

Det kan till exempel handla om respiratorbehandling vid en svår infektion med blodförgiftning, sepsis. Det är därför mitt ämne kallas anestesiologi och intensivvård.

Kroppen bekämpar infekterande bakterier med hjälp av cellerna i immunförsvaret. Vid sepsis mobiliseras försvaret med sådan kraft att livsviktiga organ som lungor, blodkärl och njurar kan skadas. Immunförsvaret drar igång när ämnen från bakterierna binds till immunceller via så kallade receptorer, en mekanism som liknar dem vi använder när vi uppfattar ämnen med lukt- och smaksinnena.

Det står klart att immunförsvaret använder en mängd olika receptorer och därmed har vi möjlighet att regera på och ta upp striden med vitt skilda mikroorganismer.

I min forskning undersöker jag hur kroppen upptäcker infektioner orsakade av bakterietypen streptokocker. Streptokocker kan orsaka allt möjligt, från bagatellartade svinkoppor till livshotande sepsis.

Vilka ämnen från bakterierna kan vi känna igen? Vilken typ av receptorer är inblandade? Med svaren på dessa frågor kommer vi att finna nya angreppspunkter för läkemedel för att mildra sepsissjukdomen, minska patientens lidande och öka överlevnaden.

Text: MIKAEL BODELSSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 11 oktober 2013″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Snabbare diagnos av blodförgiftning med ny metod
2. Dödlig blodförgiftning får snabbare diagnos med ny metod
3. Snabbare upptäckt och behandling av svår sepsis

Foto: Mikael Risedal

I fredags installerades fyra nya professorer vid Medicinska fakulteten i samband med Lunds universitets professorsinstallation.

Här berättar de själva kort om sin forskning:

Mikael Bodelsson, professor i anestesiologi och intensivvård

Corrado Cilio, professor i pediatrik med inriktning mot diabetes

Gudrun Edgren, professor i medicinsk pedagogik

Roger Olsson, professor i kemisk biologi med inriktning mot läkemedelsutveckling särskilt neurovetenskap

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Nya professorer berättar om sin forskning
3. Nya professorer vid Medicinska fakulteten

Nu står snart den årliga influensasäsongen för dörren, och många av oss kommer att tillbringa några tröttsamma dagar i sängen med feber, värk och hosta. För dem som redan är svaga kan följderna bli betydligt värre. Och influensa är en sjukdom vi aldrig kan utrota.

– Vi kan däremot minska dess verkningar genom att lära oss hitta de farligaste virusen på ett tidigt stadium, säger Stefan Schwartz.

Han är professor i medicinsk mikro­biologi och har just det målet för sin forskning.

Stefan Schwartz forskning går ut på att hitta de farligaste influensavirusen så tidigt som möjligt. Foto: Gunnar Menander

Det finns faktiskt virussjukdomar som har utrotats, som smittkoppor och på många håll även polio och mässling. Skillnaden är dels att dessa virus bara infekterar människor, dels att influensaviruset är extremt föränderligt.

– Det ändrar sig ständigt genom mutationer eller genom att kombinera sig med någon annan typ av influensavirus. Influensa finns ju även hos fåglar, svin och hästar, så vi kan hela tiden råka ut för nya virustyper som utvecklats hos djur. Viruset bollas så att säga fram och tillbaka mellan arterna, förklarar Stefan Schwartz.

Vaccin mot pandemi

Olika influensavirus skiljer sig dock mycket när det gäller både spridningsförmåga och hur allvarlig sjukdom de ger upphov till. Det alla forskare och läkare fruktar är en så kallad pandemi, ett virus som likt spanska sjukan drar över världen som en präriebrand och lämnar miljoner döda efter sig. Har viruset en så kraftig infektionsförmåga går det knappast att undvika det – spanska sjukan drabbade till och med avlägsna öar i Stilla havet.

En av de viktigaste åtgärderna vid en eventuell pandemi är att utveckla ett vaccin så fort som möjligt. Idealet är att starta det arbetet så fort en ny farlig influensatyp upptäckts, utan att vänta tills rapporterna om dödsfall strömmat in från olika delar av världen. Stefan Schwartz forskning går ut på just detta: att redan i det allra första skedet kunna skilja på farliga och mindre farliga influensatyper.

Virus är ett slags mellanting mellan levande och död materia, som inte kan föröka sig på egen hand. Virus måste alltid infektera levande celler, där de tar hjälp av cellens maskineri för att tillverka nya viruspartiklar.

Farliga och mindre farliga virus

– När viruset väl är inne i en cell binder det sig till några av cellens tusentals proteiner. Vi vill ta reda på vilka av våra proteiner det är som olika virus utnyttjar, förklarar Stefan Schwartz.

Forskargruppens hypotes är att det är skillnad mellan farliga och mindre farliga virus när det gäller vilka mänskliga proteiner de kopplar sig till. Därför jämför man nu ett influensavirus av den mildare typen med det virus som orsakade spanska sjukan. Detta har amerikanska forskare återuppväckt ur en kropp som begravdes i permafrosten i Alaska år 1918.

– Det pågår en stor diskussion om risken respektive värdet av att forska kring levande virus av en så farlig sort. Skulle det komma på avvägar kunde det ju utnyttjas för biologisk krigföring. Men vi använder inte hela levande virus utan bara en liten bit av virusets arvsmassa, så vår forskning är helt riskfri, understryker Stefan Schwartz.

Han har gott hopp om att det ska gå att med molekylärbiologiska metoder skilja ut de allra farligaste influensavirusen, de som kan orsaka en världsvid katastrof. En sådan kunskap skulle öka vår beredskap inför nya, världsomfattande epidemier med influensavirus.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i LUM 7, 2013

Related posts:

1. Stefan Schwartz: Virus
2. Snabbare upptäckt och behandling av svår sepsis
3. Nya professorer installerade – läs om deras forskning!

Streptococcus pneumoniae. Foto: Nathan Reading, Wikimedia Commons

Bakterier har många sätt att undvika vårt immunförsvar. Pneumokocker, en av de vanligaste luftvägsbakterierna, använder sig av ett protein i vårt eget immunförsvar som en brygga för att fästa till och ta sig in igenom det skyddande cellagret som bland annat klär insidan av luftvägar och blodkärl.

Det har forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus nu för första gången kunnat visa i en artikel som nyligen publicerades i ”The Journal of Immunology”.

Forskningen har skett i nära samarbete mellan två forskargrupper – Kristian Riesbecks grupp med kompetens inom medicinsk mikrobiologi och Anna Bloms grupp som fokuserar på att förstå det så kallade komplementsystemet.

– Komplementsystemet är en del av kroppens medfödda immunförsvar, berättar professor Anna Blom. Det fungerar som kroppens första linje-försvar – det första som möter bakterier och andra mikroorganismer som har tagit sig in i kroppen via exempelvis andningsvägarna. När proteiner i komplementförsvaret binder vid exempelvis bakterier startar en kaskad av händelser för att på olika sätt döda bakterierna.

Undvika vårt immunförsvar

Kristian Riesbeck beskriver det som en konstant strid mellan immunförsvar och invaderande bakterier – där bakterierna har en mängd olika sätt att undvika vårt immunförsvar.

– Det pneumokockerna är särskilt duktiga på jämfört med många andra bakterier är att fästa i till exempel luftvägarna, säger professor Kristian Riesbeck.

– I vår artikel visade vi hur detta går till, berättar Vaibhav Agarwal, som är postdoktor och artikelns försteförfattare. Pneumokockerna binder till ett av proteinerna i komplementsystemet, C1q. Sedan kan C1q i sin tur binda vid endotelcellernas yta, de celler som finns inuti blodkärl och luftvägar. Där får de möjlighet att snabbt föröka sig.

Bildtext: En schematisk bild över hur C1q-proteinet i komplementförsvaret binder till pneumokockbakterierna. Det startar immunförsvarets reaktioner som är tänkt att döda bakterierna, något som bakterierna försöker undvika på en mängd olika sätt. Här visas hur pneumokockerna kan dra nytta av bindningen till C1q och med hjälp av den fästa på det yttre cellskiktet inne i luftvägarna och blodkärlen. Det leder i sin tur till att de också kan ta sig igenom cellskiktet in i vävnaderna där de kan föröka sig mer ostört. Illustration: Vaibhav Agarwal, Lunds universitet.

Klinisk nytta

– Det här är kunskap som vi på sikt kan ha nytta av när vi letar nya sätt att skapa vaccin på, flikar Kristian Riesbeck in. Visserligen finns det redan ett vaccin mot de vanligaste varianterna av pneumokocker idag, men det gäller att alltid ligga steget före. Bakterier är extremt anpassningsbara.

I studien använde sig forskarna av pneumokocker som kom från patienter med luftvägsinfektioner – både patienter med mer lindriga infektioner i de övre luftvägarna och de som hade fått svårare besvär i form av till exempel lunginflammation och blodförgiftning.

Det senare är relativt ovanligt och drabbar framför allt äldre och människor med nedsatt immunförsvar, men kan också som en blixt från en klar himmel drabba en tjugoårig tidigare helt frisk individ.

– Att vi har kunnat använda bakterier som kommer direkt från patienter är en av studiens styrkor, menar Anna Blom.

Flera olika strategier

Det är första gången någon har sett hur pneumokocker använder detta sätt att ta sig in i kroppen.

– Det är en av flera olika strategier som pneumokockerna har att välja på när de ska invadera oss, berättar Vaibhav Agarwal. Dessutom har pneumokocker också möjligheten att ”dra på sig en skyddande kappa” – en sorts slemkapsel som skyddar bakterierna från immunförsvarets angrepp. Vi kunde se att bakterierna var tvungna att ”ta av sig kappan” för att kunna binda vid C1q. De blir då mer exponerade för immunförsvaret. Samtidigt får de chansen att klämma sig så fast vid cellerna i luftvägarna att de ändå klarar sig undan många gånger.

Nästan alla av oss bär då och då på pneumokocker i luftvägarna, men de flesta blir inte sjuka av dem. Beror det till exempel på att immunförsvaret fungerar lite olika hos olika människor på grund av ålder eller ärftliga faktorer? Handlar det om skillnader mellan bakterierna? Eller beror det till exempel på att man har en virusinfektion samtidigt?

– Reaktionerna i komplementsystemet är en känslig balans, säger Anna Blom. En för stark reaktion från immunförsvaret förstör vävnaderna i kroppen och en för liten reaktion gör att mikroorganismerna kan ta sig in och snabbt växa i antal. Det är detta vi vill förstå bättre. 

Text: NINA NORDH

Artikeln är också publicerad på Medicinska fakultetens hemsida som månadens vetenskapliga artikel i oktober 2013 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Related posts:

1. Tror på kroppens eget antibiotikum
2. Immunförsvar i obalans kan leda till glutenintolerans
3. Reumatiker behöver vaccinera sig oftare mot pneumokocker

Humama papillomvirus (HPV) förknippas ofta med livmoderhalscancer. Ny forskning visar att viruset även finns i näsan där det ingår som en del i den naturligt förekommande bakterie- och virusfloran.

Det framkommer i en ny studie som institutionen för laboratoriemedicin i Malmö vid Lunds universitet genomfört tillsammans med Bispebjerg universitetssjukhus i Köpenhamn och läkemedelstillverkaren Sanofi Pasteur.

- Vi fann flera olika typer av HPV i näsan bland ungefär hälften av de undersökta personerna, och det fanns ingen skillnad i förekomst mellan könen, berättar Ola Forslund, docent vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet.

De typer av HPV som upptäckts i näsan, och även i en del mer sällsynta fall i munnen, har tidigare hittats på hudkostymen. De saknar de aggressiva egenskaper som finns hos en del andra HPV-typer, förekommande i slemhinnor i underlivet och som kan orsaka livmoderhalscancer.

- Att vi hittat virustyperna även i näsa och mun innebär att vi för HPV-forskningen ytterligare framåt genom ökad kunskap om HPV-virusets utveckling och egenskaper. Däremot finns det så långt vi känner till idag ingen anledning att oroa sig för att de aktuella typerna skulle vara skadliga för hälsan, säger Ola Forslund.

Sedan tidigare misstänker forskare att HPV kan ansamlas i hårrötterna, och det är en teori som fynden i näsa ger visst stöd för. Normalt sett ökar hårväxt i näsan med stigande ålder, och bland deltagarna i studien återfanns fler HPV-varianter bland de äldre deltagare som bar på virus i näsan. Drygt 300 personer med en medelålder på 42 år deltog i studien.

Text: BJÖRN MARTINSSON Foto: privat

Texten är tidigare publicerad av Lunds universitet, 31 oktober 2013

No related posts.

Illustration: Colourbox

En nyligen upptäckt HIV-variant leder till betydligt snabbare utveckling av AIDS än de i nuläget mer spridda formerna av viruset. Det visar ny forskning från Lunds universitet.

Idag finns mer än 60 olika epidemiska varianter av typen HIV-1 i världen och olika geografiska områden domineras ofta av en eller två av dessa varianter.

Infekteras man av två olika varianter kan resultatet bli att egenskaperna hos dessa korsas och då uppstår vad som kallas för en rekombinant form av viruset.

- Rekombinanterna verkar vara livskraftigare och mer aggressiva än de varianter som de uppstått ur. Barnen är mer framgångsrika än föräldrarna för att använda en liknelse, förklarar Angelica Palm, doktorand vid Lunds universitet.

Studerat patientprover från Guinea-Bissau

Studierna har utförts på patientprover från Guinea-Bissau, Västafrika. Den studerade rekombinanten har beteckningen A3/02 och är en korsning mellan de vanligaste varianterna i området, 02AG och A3. Den har tidigare beskrivits av Joakim Esbjörnsson, postdoktor vid Oxford University som är medförfattare till studien.

I den aktuella studien fann forskarna att tiden från smitta till insjuknade i AIDS var den kortast rapporterade jämfört med andra HIV-1 typer, ca 5 år, och hela 44 procent snabbare än för A3.

Hittills har A3/02-rekombinanten endast påträffats i Västafrika, men andra undersökningar visar att den globala spridningen av olika rekombinanter ökar.

I länder och regioner med stor immigration, som t.ex. USA och Europa, sker en utveckling mot en alltmer blandad och komplex HIV-flora till skillnad mot tidigare då ett färre antal icke-rekombinanta varianter av viruset har dominerat.

Dynamiskt och föränderligt virus

Det finns därför anledning att vara ödmjuk inför HIV-rekombinanter i stort, menar forskarna bakom studien:

- HIV är ett extremt dynamiskt och föränderligt virus. Nya subtyper och rekombinanta former av HIV-1 har introducerats i vår del av världen och det finns med största sannolikhet ett stort antal cirkulerande rekombinanter som vi vet lite eller ingenting om. Det finns därför skäl att vara uppmärksam på hur HIV-1-epidemien förändras över tid, säger Patrik Medstrand, professor i klinisk virologi vid Lunds universitet.

Forskningen bygger på en unik långtidsuppföljning av HIV-infekterade personer i Guinea-Bissau, ett projekt som drivs av Lunds universitet. I kommande forskning hoppas Angelica Palm och hennes kolleger kunna fortsätta forska kring egenskaperna hos rekombinanta virus samt förekomsten av dessa bland HIV-bärare i Europa.

För sjukvården innebär de nya forskningsresultaten att man bör vara uppmärksam på att vissa HIV-1-typer kan vara mer aggressiva än andra, anser forskarna.

Resultaten publicerades nyligen i den amerikanska tidskriften Journal of Infectious Diseases.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Medicinska fakulteten, Lunds universitet, 28 november 2013

Related posts:

1. Enkelt självtest hittar virus som orsakar livmoderhalscancer
2. Dödlig blodförgiftning får snabbare diagnos med ny metod
3. Snabbare upptäckt och behandling av svår sepsis

Foto: Colourbox

Ungefär en sjättedel av alla som insjuknar med borreliainfektion i Sverige har en påverkan på nervsystemet, så kallad neuroborrelios. Det är vanligare hos barn än hos vuxna.

Vanliga tecken på neuroborrelios är förutom trötthet, huvudvärk, illamående m.m. också en tillfällig ansiktsförlamning och smärtutstrålning.

Neuroborrelios är vår vanligaste hjärnhinneinflammation orsakad av bakterier. Det finns effektiva antibiotikum för behandling av neuroborrelios.

– På barn med ansiktsförlamning under fästingsäsongen har mer än hälften av barnen neuroborrelios, säger Katharina Ornstein som i sitt arbete som infektionsläkare möter patienter med bland annat borreliainfektion.

Hjärnhinnorna är det yttre skiktet i hjärnan och runt ryggmärgen. När borreliabakterierna får fäste på hjärnhinnorna, blir det inflammerat och svullet och man kan till exempel få ansiktsförlamning, andra motoriska störningar eller lokal smärta någonstans i kroppen. Infektionen ger olika symptom beroende på vilka nervbanor som störs av bakterien.

– En inflammation runt spinalnerverna kan kännas som smärta i hjärtat, som gallstenssmärta osv. Patienten får extremt ont, ofta på nätterna. Det är svullnaden runt nerven i nervskidorna som gör att det går ut smärtsignaler i kroppen, precis som vid bältros, förklarar Katharina Ornstein.

Att ställa diagnos vid misstänkt borrelia

– När jag i mitt arbete som infektionsläkare möter en patient med symtom som skulle kunna tyda på borreliainfektion börjar vi alltid med att försöka nysta i det tillsammans, berättar Katharina Ornstein. Hur stor är risken för att det skulle kunna vara borrelia? Har du blivit fästingexponerad? Har du hund eller katt? Har du haft något hudutslag? En del kommer då ihåg att de ju faktiskt hade det, men att det bleknade bort och att de inte hade ont av det då. Det är viktigt att alltid vara uppmärksam på att hudutslag faktiskt kan bero på borrelia.

Ringformat hudutslag vid borrelia. Foto: Katharina Ornstein

– Vidare undersöker jag de olika kliniska tecknen hos min patient, och om det finns antikroppar i blodet. Misstänker jag någon form av påverkan på nervsystemet tittar jag även på om det finns borreliabakterier i spinalvätskan.

– Visar det sig att symptomen beror på en borreliainfektion vill vi snabbt sätta in antibiotika för att få bukt med bakterierna. Desto tidigare upptäckt och behandling, desto snabbare tillfrisknande.

Analysmetoder för att hitta spår efter borreliabakterier

De analysmetoder som framför allt används idag för att spåra borreliabakterier är antikroppar i blodet och så kallad Borrelia-PCR. (Läs mer om Borrelia-PCR i artikeln ”Modern teknik spårar borrelia”).

Katharina Ornstein. Foto: Roger Lundholm

Antikroppar i blodet är en indirekt metod som bara visar om vårt immunförsvar någon gång har reagerat mot borreliabakterier, medan Borrelia-PCR är en metod som kan hitta spår av DNA som borreliabakterierna har lämnat efter sig.

– Om borrelia har fått fäste i nervsystemet kan det vara så att man tidigt i förloppet inte hittar borreliaantikroppar i blodet, berättar Katharina Ornstein. Vi tror att borreliabakterierna gärna vill hålla till där vi inte har så mycket immunologisk aktivitet, som exempelvis i nervskidorna runt våra nervceller. Därifrån kan de sen vandra vidare in i spinalkanalen och hjärnhinnorna via nerverna. Från hudborrelios till neuroborrelios kan ta från några veckor till månader.

Borrelia-PCR i det tidiga skedet av infektionen

Borrelia-PCR används framför allt för att ställa diagnos vid oklara led- och hudbesvär. Om man misstänker neuroborrelios används metoden för analys av spinalvätskan (ryggmärgsvätskan) främst i det tidiga skedet av infektionen, särskilt om det är barn som drabbats av diffusa symptom från nervsystemet.

Katharina Ornstein beskriver det som att det finns ett kort fönster när man kan hitta borreliabakterierna i spinalvätskan.

– Vi har sett att om patienterna har haft neurologiska symptom i mer än några veckor kan vi inte längre hitta borreliabakterier i själva spinalvätskan. Det beror förmodligen på att det är färre bakterier som finns där, och under en kortare tid. När väl bakterierna fått fäste på hjärnhinnorna är de svårare att hitta i spinalvätskan. Däremot brukar man efter två månader alltid hitta antikroppar mot borrelia både i blodet och i spinalvätskan. Då brukar vi också kunna hitta vita blodkroppar i spinalvätskan som ett tecken på en inflammation, och vi kan också se ett proteinläckage som visar på att blod-hjärnbarriären har störts av infektionen.

– Det finns effektiva antibiotikum för behandling av neuroborrelios, både i tablettform för vuxna och i injektionsform för de mindre barnen, säger Katharina Ornstein avslutningsvis.

Läs mer om hur man minskar risken att smittas av borrelia i artikeln ”Vårdcentraler i östra Skåne undersöker fästingar” och om den översyn av behandlingsriktlinjer vid borreliainfektion som har gjorts under 2013 i artikeln ”Granskning av studier om behandling vid borrelia”.

Text: NINA NORDH

Related posts:

1. Studier om behandling vid borrelia granskade
2. Modern teknik spårar borrelia
3. Vårdcentraler i östra Skåne undersöker fästingar

Fästingbett. Foto: Denys Williams, Wikimedia Commons

I de flesta fall ställs diagnosen borreliainfektion med hjälp av patientens sjukdomshistoria och kliniska tecken, i kombination med ett blodprov som visar om immunförsvaret har reagerat och bildat antikroppar mot borrelia.

Men i vissa fall kan det dessutom behövas mer direkta metoder för att se om någon har en pågående borreliainfektion. Klinisk mikrobiologi vid Labmedicin inom Region Skåne är ett av få laboratorier i Sverige som erbjuder den så kallade PCR-metoden för borrelia.

Katharina Ornstein. Foto: Roger Lundholm

– Analys av antikroppar i blodet är grunden för provtagning vid borrelia, men det är en indirekt metod som har sina begränsningar, berättar överläkare Katharina Ornstein vid Skånevård Kryh som för några år sen var med och arbetade fram PCR-metoden för borrelia.

– Vissa proteiner kan likna varandra och därför ger inte antikroppar ett 100-procentigt svar på att det är borrelia man har reagerat på. Det tar ofta också några veckor innan immunförsvaret har reagerat så mycket på borreliabakterien att det går att hitta antikroppar i blodet. Ytterligare en begränsning är att du inte heller vet om det är en pågående infektion eller inte.

Därför används numera Borrelia-PCR som komplement till övriga diagnosmetoder. Det gäller särskilt vid ledbesvär och oklara hudutslag i de fall man misstänker en borreliainfektion.

Vid misstanke om att borrelia har spridit sig till nervsystemet görs också i vissa fall Borrelia-PCR i spinalvätskan (ryggmärgsvätskan). Läs mer i artikeln ”Obehandlad borrelia kan sprida sig till nervsystemet”.

En DNA-baserad metod

PCR står för Polymerase Chain Reaction. Det är numera en av de mest använda molekylärgenetiska metoderna och togs fram av en amerikansk forskare i början av 80-talet.

– PCR-metoden utnyttjar möjligheten att göra kopior av DNA på konstgjord väg, förklarar Ann Cathrine Petersson som är mikrobiolog vid Klinisk mikrobiologi. På så sätt kan man på bara några timmar föröka mängden av den DNA-sekvens man letar efter miljontals gånger så att den lättare går att upptäcka i provet. Det är också möjligt att beräkna mängden av DNA-sekvensen i provet utifrån hur snabbt vi ser att kopior tillverkas.

Analyser av ledvätska

Ann Cathrine Petersson. Foto: Roger Lundholm

– Vi har sett att Borrelia-PCR fungerar otroligt bra för att spåra borreliabakterier i ledvätska, säger Ann Cathrine Petersson. Det upptäckte vi av en händelse 2004 när vi hade en patient med ledbesvär där vanliga bakteriologiska tester inte kunde ge svaret på vad som orsakade besvären.

– Samtidigt höll Katharina på med att utveckla en snabb PCR-metod för borrelia, berättar Ann Cathrine Petersson vidare. När vi testade den nya metoden kunde vi visa att det fanns mycket borreliabakterier i ledvätskan från patienten. Det kunde vi också se med en långsammare form av PCR-metod som spårar bakterier mer generellt. Det var då vi förstod att metoden skulle bli mycket användbar.

Så här kan resultatet se ut när ett prov har körts i den apparat som utför Borrelia-PCR. Kurvorna återspeglar bildandet av Borrelia-DNA. Ju större mängd Borrelia i provet, desto tidigare ser man ökningen av DNA i form av en kurva i diagrammet. Den gula kurvan i diagrammet illustrerar i detta fall ett patientprov från ledvätska där det fanns borreliabakterier, och den röda kurvan visar att det förekommer borreliabakterier i spinalvätska (ryggmärgsvätska). Bild: Ann Cathrine Petersson, Klinisk mikrobiologi, Labmedicin inom Region Skåne.

Borrelia-PCR för kliniskt bruk

Sedan 2009 erbjuder Klinisk mikrobiologi i Lund Borrelia-PCR för kliniskt bruk.

– Vi får in prover från stora delar av Sverige, berättar Ann Cathrine Petersson. Vi har också kapacitet för ytterligare prover om det skulle behövas. I vårt uppdrag ingår också att stötta andra labb som vill börja använda exempelvis den här metoden. Det krävs ett stort arbete med validering av metoden så hittills är det vad vi vet bara vi och Klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg som använder Borrelia-PCR för kliniskt bruk.

Text: NINA NORDH

Related posts:

1. Studier om behandling vid borrelia granskade
2. Obehandlad borrelia kan sprida sig till nervsystemet
3. Modern ECT hjälp mot djup depression

Foto: Wikimedia Commons, Hubert Berberich

Hur vanligt är det att vi blir sjuka efter ett fästingbett? Och vilka bakterier sprids den vägen?

Det är frågor som sedan 2007 studeras med hjälp av vårdcentraler över hela landet.

Katharina Ornstein. Foto: Roger Lundholm

– De preliminära resultaten från studien visar att det är lägre risk att smittas av borrelia än vi tidigare trott, berättar Katharina Ornstein som är den fästingexpert från Skåne som har engagerat sig i studien. Hon är överläkare och verksamhetsansvarig för närsjukvården inom Hässleholms sjukhusorganisation, sedan november ansvarig för verksamhetsområde infektion i Kryh.

I Skåne är ett tiotal vårdcentraler i östra Skåne, från Knislinge i norr till Ystad i söder, med i den så kallade STING-studien, som leds av professor Pia Forsberg vid Linköpings universitet.

– Om du har blivit fästingbiten kan du ta med fästningen till vårdcentralen och får då fylla i ett formulär med frågor om var du har blivit biten, hur länge fästingen har suttit, om du tidigare fått behandling för borrelia osv. Sedan tar vi också ett blodprov. Efter tre månader kommer du tillbaka för en uppföljande undersökning.

Var femte fästing bär på Borrelia i nordöstra Skåne

Den fästingburna sjukdom forskarna hittills har tittat på är framför allt borrelia, som är den vanligaste bakterien hos fästingar. Ungefär var femte fästing som har lämnats in i nordöstra Skåne bär på borreliabakterier.

– Det är ungefär som snittet i riket, men något mindre än i exempelvis i kustområdet i Blekinge där mer än var tredje fästing i studien visat sig bära på borreliabakterier, säger Katharina Ornstein.

– Med hjälp av DNA-baserad teknik tar vi reda på vilken typ av bakterier som finns inne i fästingen. Dessutom tittar vi på själva fästingen, vilket stadium den är i, hur länge den har suttit och sugit blod osv. Vi undersöker också om det finns antikroppar i patientens blod, dels direkt och dels efter två månader.

Tar tid att bli smittad

Det har bland annat i STING-studien visat sig att fästingen måste sitta fast relativt länge på huden för att vi ska bli smittade av borreliabakterier.

Enligt studiens preliminära resultat har bara en mycket liten del av de som blivit fästingbitna har fått borrelia, ungefär 3 % i studien så här långt. Man brukar säga att om fästingen har suttit fast mindre än 24 timmar är risken att bli smittad av borrelia relativt liten. Det bekräftas också av STING-studiens resultat.

– Vi tror att en orsak kan vara att borreliabakterien i vanliga fall sitter fast i fästingens tarm och att det tar tid innan bakterierna har rört sig därifrån till fästingens mun, berättar Katharina Ornstein.

– När fästingen biter sig fast i huden för att suga blod finns alltså inte borreliabakterierna i fästingens saliv, utan på något sätt känner bakterierna av att nu är det dags för mig att spridas vidare. Det bakterierna då behöver göra är att byta ”kostym” för att bli mer rörlig och ta sig från fästingens tarmsystem till munnen. Där kan den fortsätta vidare över till det nya värddjuret. Genom att ändra utseende och byta ”kostym” kan borreliabakterien kila emellan tarmcellerna i fästingen och slinka vidare till människan.

Utveckla nya diagnosmetoder och vaccin

I sin tidigare forskning har Katharina Ornstein studerat just borreliabakteriens ”kostym” – vilka olika proteiner som finns på borreliabakteriernas yta – dels för att bättre förstå förloppet när olika arter av borrelia sprids mellan olika värddjur, dels för att använda kunskapen för att utveckla nya diagnosmetoder . (Läs mer i artikeln ”Modern teknik spårar borrelia”.)

Genom att snabbt ta bort en fästing minskar risken väsentligt att smittas av borrelia. Foto: Colourbox

– Det här är också kunskap som vi har nytta av i arbetet med att ta fram ett vaccin mot borrelia. Det vaccin som togs fram i USA för några år sedan byggde på den ”kostym” som borreliabakterien har när den sitter i fästingens tarmsystem. Tanken var att immunförsvaret snabbt skulle kunna inaktivera borreliabakterien redan när den satt i fästingens tarmar.

I Europa prövar man ett annat borreliavaccin för människor eftersom det amerikanska vaccinet togs bort från marknaden då vaccinerade som fick ledbesvär stämde läkemedelsföretaget. De kliniska prövningar som gjordes på borreliavaccinet i USA visade dock inte att fler personer fick ledbesvär än de som inte fick vaccinet. Nu är ett nytt vaccin på gång, men man räknar med att det dröjer ytterligare några år innan det är klart.

Söka hjälp på din vårdcentral

Till dess handlar det om att vara uppmärksam på fästingbett och eventuella hudutslag. Och att söka hjälp på din vårdcentral om du är orolig att du har smittats av borrelia.

Naveln är ett av de ställen där man kan råka ut för fästingbett. Bilden visar en ringformad hudrodnad orsakad av borreliabakterier, så kallad erythema migrans. Foto: Katharina Ornstein

– När jag i mitt arbete som infektionsläkare möter en patient med symtom som skulle kunna tyda på borreliainfektion börjar vi alltid med att försöka nysta i det tillsammans. Hur stor är risken för att det skulle kunna vara borrelia? Har du blivit fästingexponerad? Har du hund eller katt? Har du haft något hudutslag? En del kommer då ihåg att de ju faktiskt hade det, men att det bleknade bort och att de inte hade ont av det då. Det är viktigt att alltid vara uppmärksam på att hudutslag faktiskt kan bero på borrelia.

– Vidare undersöker jag de olika kliniska tecknen hos min patient, och om det finns antikroppar i blodet. Misstänker jag någon form av påverkan på nervsystemet tittar jag även på om det finns inflammationstecken och borreliaantikroppar i spinalvätskan.

Råd för att minska risken att bli smittad av borrelia

Foto: Colourbox

Några råd som Katharina Ornstein ger oss som vistas mycket i naturen eller som har husdjur, och som vill minska risken att infekteras av borreliabakterien:

• Om det är möjligt, bär stövlar, långbyxor och långärmade tröjor när du vistas i områden där mycket fästingar finns. Säsongen för fästingar brukar räknas från mars till november, när temperaturen är över ungefär fem grader.

• Håll utkik efter fästingar på huden och ta bort dem så fort som möjligt, helst inom 24 timmar. Ta för vana att varje kväll leta efter fästingar på ditt barns hud – titta extra noga där fästingarna gärna biter sig fast som i armhålan, ljumskarna, i naveln, bakom öronen, på halsen, vid hårfästet osv. Det är också bra att regelbundet leta efter fästingar på din hund, katt eller andra husdjur.

• En ofarlig bettreaktion kan uppstå i samband med fästingbettet men om hudrodnaden kvarstår, eller kommer efter en till fyra veckor, sök sjukvården för behandling. Hudrodnaden är ofta ringformad, men kan även vara oval eller oregelbunden till formen. Den brukar växa och så småningom blekna allt eftersom bakterien sprider sig i huden.

• Det är inte alla som får (eller upptäcker) hudrodnad i samband med ett fästingbett så var även uppmärksam på andra symptom som kan tyda på borrelia. Ofta får man också mer allmänna symptom som muskel- och ledvärk samt feber. (Läs mer i artikeln ”Modern teknik spårar borrelia”.)

• Ring Sjukvårdsrådgivningen 1177 om du behöver råd.

Text: NINA NORDH

Related posts:

1. Studier om behandling vid borrelia granskade
2. Modern teknik spårar borrelia
3. Obehandlad borrelia kan sprida sig till nervsystemet

Borrelia är en bakterieinfektion som sprids via fästingar. Oftast ger den bara ett ringformat eller ovalt hudutslag, och med antibiotikabehandling blir de allra flesta snabbt friska. I vissa fall kan bakterien sprida sig till lederna och nervsystemet. Foto: Denys Williams, Wikimedia Commons

Idag publicerade SBU en rapport som har utvärderat nuvarande behandlingsrekommendationer för borrelia i Sverige. Katharina Ornstein är infektionsläkare inom Skånevård Kryh och är en av de två borreliaexperter som har deltagit i arbetet.

Det var i början av året som två olika myndigheter i Sverige startade ett arbete med att se över rekommendationerna för hur man ställer diagnos och behandlar en borreliainfektion. Upprinnelsen var reaktioner från patientorganisationer om olikheter i hur detta hanterades i olika länder inom Europa.

Genomgång av vetenskapliga studier

I oktober kom först Smittskyddsinstitutet med sin rapport kring diagnosmetoder (läs mer i artikeln ”Modern teknik spårar borrelia”). Och nu har även rapporten från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, om behandling av borrelia kommit.

Katharina Ornstein. Foto: Roger Lundholm

Idag är rekommendationen i Sverige att behandla en borreliainfektion med antibiotika i 10 till 14 dagar. Syftet med SBU:s arbete har varit att titta på det vetenskapliga underlaget för antibiotikabehandling i mer än 14 dagar, eller upprepade behandlingar på upp till 14 dagar vid borrelia.

– Vi har gått igenom omkring tre hundra vetenskapliga studier kring behandling av borrelia, berättar Katharina Ornstein.

Osäkert kunskapsläge

SBU har i sin rapport kommit fram till att det vetenskapliga underlaget är osäkert och att det inte går att säkert säga om det är bättre med en längre antibiotikakur än den som används idag. Enligt SBU:s rapport kan också en längre tids behandling av antibiotika medföra vissa risker.

– Vetenskapliga evidens för att patienter med borreliainfektion har nytta av längre tids behandling än den som idag rekommenderas saknas. Däremot ser vi tydliga risker med längre tids behandling med antibiotika som till exempel komplikationer vid användning av venös kateter. Det kan ge livshotande proppbildningar, framhåller Katharina Ornstein.

– Vår granskning visar att det behövs bättre studier både för barn och vuxna, säger Katharina Ornstein. Det gäller oavsett om infektionen visat sig i hud, leder eller nervsystemet.

Länk till SBU:s pressmeddelande: Oviss nytta av längre tids behandling med antibiotika vid borreliainfektion

Länk till rapporten från SBU: Behandlingstid vid borreliainfektion

Läs också våra övriga tre artiklar på temat borrelia:

• Vårdcentraler i östra Skåne undersöker fästingar
• Modern teknik spårar borrelia
• Obehandlad borrelia kan sprida sig till nervsystemet

Text: NINA NORDH

Related posts:

1. Obehandlad borrelia kan sprida sig till nervsystemet
2. Modern teknik spårar borrelia
3. Vårdcentraler i östra Skåne undersöker fästingar

Nya sätt att möta infektioner är viktiga med tanke på den ökade resistensen mot antibiotika. Forskare i Lund har studerat en bakteriedödande kroppsegen liten proteinmolekyl, midkine, som finns i huden och lungorna. Förhoppningen är att den ska kunna utvecklas till läkemedel för bekämpning av infektioner.

Midkine, MK, är en bakteriedödande kroppsegen peptid (liten proteinmolekyl). MK finns hos många olika arter, bl.a. hos möss, fiskar och grodor. Hos människor finns MK i huden och lungorna, ytor som ständigt utsätts för bakterier och svampar som kan skapa infektioner.

Lungmedicinaren Sara Nordin har studerat midkine. Hon visar i sin avhandling att produktionen av MK ökar vid inflammation. Vissa sjukdomstillstånd, som cystisk fibros, ändrar dock MKs aktivitet så att molekylen tappar en del av sin bakteriedödande förmåga. Genom fortsatt forskning skulle Midkine kunna utvecklas till ett läkemedel för behandling av infekterad hud, hoppas Sara Nordin. En annan strategi kunde vara att stimulera kroppens eget försvar så att mer och bättre fungerande MK produceras. Nya sätt att möta infektioner är viktiga med tanke på den ökade resistensen mot antibiotika.

Läs mer om Sara Nordins forskning (länk till svensk sammanfattning av avhandlingen)

Läs även: Tror på kroppens eget antibiotikum

Text: Ingela Björck

Related posts:

1. Tror på kroppens eget antibiotikum
2. Pneumokocker tar hjälp av vårt eget immunförsvar
3. Kroppens egen antibiotika

Munnen är en del av kroppen och det betyder att sjukdomar allmänt ute i kroppen kanske avspeglar sig i munnen. I ”Malmö familjestudie – tandvårdsdelen” undersöker man därför om det finns ett samband mellan sjukdomar i munnen och allmänsjukdomar som diabetes, cancer och hjärt- kärlsjukdomar.

Våren 2014 blir in de individer som varit med i ”Malmö Offspring Study – Malmö familjestudie”, inbjudna att även delta i tandvårdsdelen. Studien genomförs av Tandvårdshögskolan i Malmö, dit deltagarna kallas för att genomgå olika undersökningar.

- Först tas en röntgenbild så vi får se hur tänderna mår och hur bennivån står i förhållande till tänderna. Sen undersöker vi om man har karies genom att känna med en liten sond på tänderna, berättar Daniel Jönsson, tandläkare och forskare.

Bakterieprov från munnen

Tänderna och slemhinnan fotograferas för att dokumentera tandhälsan, och man får lämna ett bakterieprov från munnen.

- Vi undersöker om mängden och typen av bakterier som finns i munnen kan påverka resten av kroppen precis på samma sätt som bakterier i tarmen kan påverka resten av kroppen, säger Daniel Jönsson.

Sjukdomsmönster över generationer

Björn Klinge, är rektor för Tandvårdhögskolan i Malmö:

- Det finns en hel del studier som tyder på att det finns ett samband mellan inflammation, infektion i munnen och allmänsjukdomar som till exempel hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, kanske tumörformer och annat. Och väldigt många av de här sjukdomarna, både de i munnen och allmänsjukdomarna har ju en ärftlig komponent, och därför är det extra viktigt att vi har möjlighet att få se på föräldrar, barn och barnbarn, hur sjukdomsmönstren ser ut.

Signalämnen i saliven

Studiens långsiktiga mål är att undersöka om det finns signalämnen i saliven som går att analysera så att man i framtiden,med ett enkelt salivprov, skulle kunna visa att det finns olika sjukdomar i kroppen – och i munnen.

Text: SARA LIEDHOLM

I avhandlingen testas diagnosmöjligheter och ett antal biomarkörer vid framför allt sepsis men även vid andra svåra infektioner. Syftet har varit att öka förståelsen för hur immunförsvaret reagerar vid sepsis och därigenom förhoppningsvis i framtiden kunna utveckla och förbättra både diagnos och behandling.

- Diagnoskriterierna vid sepsis är vaga och behandlingen blir därför också ganska likartad oavsett patient, förklarar Helena Janols, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och Skånes universitetssjukhus.

Efterföljande infektion kan vara kritisk

Vårt immunförsvar reagerar olika beroende på vilken typ av mikroorganismer som vi utsätts för. Reaktionen påverkar i sin tur symtom och andra kliniska fynd utifrån vilka läkare ställer diagnos och beslutar om behandling.

Dödligheten vid svår sepsis och septisk chock är fortfarande hög och majoriteten av patienterna som avlider i sepsis gör det på grund av sekundära infektioner vilka uppkommer till följd av att sepsis hos dessa patienter undertrycker immunförsvaret.

- Genom att hitta patienterna med nedsatt immunförsvar med hjälp av utvalda biomarkörer skulle man kunna ge läkemedel som stimulerar immunförsvaret. Det är befintliga läkemedel som används vid vissa typer av cancerbehandling men som har potential att hjälpa sepsispatienter att överleva och att bli friska snabbare än idag, berättar Helena Janols.

Stora personskillnader

I sin avhandling har hon bl.a. undersökt hur det aktiverande respektive hämmande immunförsvaret uppträder vid sepsis. Resultaten visar att värdefull information om infektionen kan erhållas genom att studera specifika biomarkörer som kan visa om immunförsvaret är undertryckt eller stimulerat. Uttrycket av de studerade biomarkörerna varierade dock kraftigt, både inom och mellan personerna. Avhandlingens studier visar därför mer på tendenser än entydiga resultat:

- Den initiala målsättningen var att hitta markörer för olika infektionstyper och att ta fram en prototyp. Men det visade sig vara svårare än vi trodde eftersom immunförsvaret är väldigt individuellt utformat. Arvsanlag, ålder, tidpunkt för vårdsökandet, medicinering m.m. påverkar tillsammans med typen av virus eller bakterie hur immunförsvaret uppträder. Det behövs därför mer forskning, förklarar Helena Janols.

Genom att kliniskt använda sådana biomarkörer skulle även befintlig behandling av sepsis (som sker med bl.a. vätska, syrgas och antibiotika) kunna individanpassas och på så vis fungera effektivare, menar Helena Janols.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet, 15 maj 2014

Foto: Colourbox

Sedan mitten av 1990-talet har antalet rapporterade fall av klamydia ökat kraftigt och är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige. Eftersom klamydia ofta inte ger några symtom kan det vara svårt att få folk att gå och testa sig. Att få fler att testa sig är därför en viktig faktor för att minska smittspridningen.

– Att man oftast är symptomfri är den stora utmaningen med klamydia i jämförelse med andra sexuellt överförbara infektioner, säger Carina Bjartling, överläkare på KK i Malmö samt verksam som gynekolog på Centrum för sexuell hälsa i Malmö.

Många får inga symptom men sprider bakterien vidare

Hon disputerade 2009 på en avhandling om klamydia. Ungefär 75 procent av alla kvinnor som smittas av klamydiainfektion får inga symptom alls och bland männen är andelen cirka hälften. Det är därför det är så viktigt att få upp medvetenheten kring klamydia och vikten av att testa sig.

Klamydia kan obehandlad leda till fertilitetsproblem, till exempel utomkvedshavandeskap, och i värsta fall leda till sterilitet på grund av att infektionen hos kvinnor kan sprida sig till äggledarna.

Cirka 5 procent av kvinnorna drabbas av en komplicerad infektion. Fertilitetsproblem orsakade av obehandlad klamydia hos män kan också uppstå men är inte lika vanligt som hos kvinnor.

Få fler att testa sig!

– Vad många inte vet är att både män och kvinnor också lättare blir smittade av både HIV och andra sexuellt överförbara sjukdomar när man bär på en obehandlad klamydia, säger Carina Bjartling.

I det förebyggande arbetet mot klamydia är därför ett av målen att öka provtagningen och få fler personer att testa sig. En grupp som är svår att nå är unga killar. De har, till skillnad mot unga tjejer som i större utsträckning besöker ungdomsmottagning och barnmorska, ofta ingen naturlig arena där de kan gå och testa sig.

– Om man vill att ungdomar ska ta ansvar för sin hälsa måste samhället satsa resurser på att det också finns god tillgänglighet och goda möjligheter för att testa sig, säger Carina Bjartling, överläkare på KK i Malmö. Foto: Roger Lundholm

Vill nå ut bättre till unga killar

I en nyligen genomförd studie där man tittade på cirka 400 000 provtagningar under fem år i Skåne var det en mindre andel, 15 procent, som utgjorde test från unga män i den åldersgrupp där det är vanligast (20–24 år för män). Motsvarande andel för kvinnor i den åldersgrupp där det är vanligast (15–19 år för kvinnor) var 30 procent.

– Det är en anledning att det är så svårt att få bukt med klamydia, att det finns en grupp, framför allt unga killar, som är ständiga bärare, säger Carina Bjartling.

Därför har man i det förebyggande arbetet satsat på att göra provtagningen mer tillgänglig. Ett exempel är provtagning via nätet.Sedan 2008 kan man inom Region Skåne gratis beställa ett klamydiatest via nätet, något som har ökat provtagningen bland killar.

Snabbt sätta in behandling

– Att testa sig när man haft oskyddat sex är en enkel försäkring mot att slippa framtida besvär.Och ju fortare du startar din behandling desto bättre, säger Carina.

Istället för den traditionella uppdelningen av klamydiastammar har ny forskning visat att via en så kallad genotypning kan man få en annan uppdelning som bättre speglar bakteriens egenskaper.

Man kan då undersöka om det finns en speciell typ av bakterie som ger en svårare infektion, till exempel äggledarinflammation.

– Det är spännande forskningsrön som kan bidra till ökad kunskap inom flera områden. Just nu planerar vi att undersöka hur klamydia sprids i ett nätverk. Att då kunna genotypa bakterien gör att man på ett mer noggrant sätt kan följa smittspridningen, säger Carina Bjartling.

Text: JAKOB AXELSSON

Lotten Darlin. Foto: Roger Lundholm

Sedan två år tillbaka erbjuds gratis vaccinering mot HPV, humant papillomavirus, till alla flickor som är 11 år. Men trots att man är vaccinerad är det viktigt att man går på de regelbundna kontrollerna.

Eftersom vaccineringen bara gäller HPV-formerna 16 och 18 är det viktigt att gå på kontroller även om man är vaccinerad. Det finns andra former av HPV-viruset som vaccinet inte tar och som också orsakar livmoderhalscancer, säger Lotten Darlin, gynekolog på KK i Lund och forskare med inriktning HPV och livmoderhalscancer.

Livmoderhalscancer är den tredje vanligaste formen av cancer som drabbar yngre kvinnor i Sverige och orsakas till 99 procent av HPV.

Sedan 1960-talet har man i Sverige haft ett screeningprogram som innebär att kvinnor blir kallade till regelbundna cellprovsundersökningar. Och sedan två år tillbaka erbjuds nu också vaccinering mot HPV. Men det behövs en bred informationssatsning för att få ut budskapet om att det är viktigt att både gå och testa sig och vaccinera sig.

Det behövs också information på flera olika språk eftersom vi har sett att personer med invandrarbakgrund testar sig i mindre utsträckning, säger Lotten Darlin. Att det bara är flickor som erbjuds vaccinering beror framför allt på att det är de som drabbas av livmoderhalscancer, svåra konsekvenser för män är ovanligt. Men för att få bukt med spridningen borde även alla män vaccineras anser Lotten Darlin.

I sin forskning har Lotten Darlin fokuserat på att hitta orsaker till att kvinnor inte går på sin screening och även försökt hitta nya metoder för att kvinnor ska testa sig i större utsträckning. Bland annat har man tagit fram ett enkelt självtest som kvinnan kan utföra hemma. Provet skickas sedan med post till ett laboratorium för analys.

Text: JAKOB AXELSSON

Bland dem över 50 år lider så många som hälften av tandlossning. En av förklaringarna kan vara en antibakteriell substans från vår egen kropp som attackerar vävnader och ben kring tänderna.

Tandlossning är en vanlig sjukdom som drabbar nära hälften av alla svenskar över 50 års ålder. Sjukdomsförloppet börjar som en inflammation, så kallad gingivit, som med tiden kan gå över i ett kroniskt tillstånd där vävnader och ben kring tänder bryts ner. Tänderna blir därmed lösa och faller ut.

Nu visar forskning från Lunds universitet på en ny möjlig mekanism bakom bennedbrytningen som skulle kunna leda till förbättrade läkemedel mot denna folksjukdom.

Den allmänt vedertagna förklaringen till tandlossning är att bakterier producerar toxiner som tar död på bencellerna. Dock är det svårt att medicinera bort – antibiotika har visat sig otillräckligt för att hindra sjukdomsförloppet.

Vanligaste behandlingen är istället mekanisk infektionskontroll där mjukvävnader böjs åt sidan runt tänderna, och blottar det underliggande benet, samtidigt som infekterad vävnad skärs bort. I vissa fall försöker man också återuppbygga de förlorade vävnaderna.

Höga halter antibakteriella peptider

Intressant nog har det nyligen visats att det produceras höga halter av den antibakteriella peptiden LL-37 intill tänderna vid tandlossning. LL-37 är en molekyl som bildas av blodceller och utgör en viktig komponent i vårt immunförsvar. Den kan ta död på bakterier, virus och svampar samt få vita blodkroppar att komma till infektionen, där de i sin tur fungerar som ett andra försvar.

Tyvärr har peptiden också en mörk sida: LL-37 kan nämligen, när den överproduceras, även leda till sjukdom i sig. Ett exempel på detta är hudsjukdomen psoriasis, där LL-37 startar ett oönskat, kroniskt inflammationssvar. Utöver detta förstör dessutom LL-37 även kroppens egna celler. Vissa av dessa är känsligare än andra.

Vi har odlat mänskliga benceller i laboratoriet och har studerat LL-37:s effekt på dessa. Det vi ser är att LL-37, i koncentrationer som kan förekomma i kroppen vid inflammationer, kan förstöra cellerna. Genom att mäta frisättningen av proteiner från dem och inflödet av kalcium från omgivningen ser vi att peptiden borrar hål på cellmembranet, precis som den gör på bakterier, vilket leder till programmerad celldöd – så att kallad apoptos.

Tandlossning Figur: Daniel Svensson

Förklaring till bilden ovan: Friska tänder samt benceller under ljusmikroskop av den typ som håller fast tänderna (bilden nederst till vänster). Tänder med parodontit samt benceller i närvaro av den kroppsegna antibakteriella peptiden LL-37 (bilden nederst till höger). Vi har sett att LL-37 har en klar negativ inverkan på bencellerna och vi tror att tandlossning genom kronisk parodontit kan bero på en överproduktion av LL-37. Det i sin tur minskar benvolymen som stabiliserar tänderna.

Kan stoppa celldöden

Utöver detta kan vi stoppa celldöden hos bencellerna genom ett protein, kallat p33, vilket binder upp LL-37 i motsvarande koncentrationer. Detta protein bildas naturligt i många av våra celler, och vi kan se att mängden p33 som bildas ökas när cellerna kommer i kontakt med LL-37.

Skulle detta kunna vara ett kroppseget skyddssystem mot skador av LL-37? Och skulle en stimulering av produktionen av proteinet, alternativt tillsats av proteinet kunna skydda oss mot tandlossning? Våra resultat pekar mot detta, och om så är fallet skulle det kunna leda till en ny effektivare, och mildare, behandling.   

Text: DANIEL SVENSSON